Det finns olika sorters inkomstförsäkringar, men antingen så utökar de hur mycket man får ut i ersättning eller förlänger tiden man har rätt att få ut den. En arbetslös som är med i a-kassesystemet har rätt till en ersättning på 80 procent av lönen i de första 200 dagarna, dock till en maxnivå på 18 700 kronor i månaden före skatt. Detta ger en maxersättning på cirka 10 800 kronor i månaden efter skatt, eller 680 kronor per dag.

– Fråga dig själv om du klarar dig på 10 800 kronor i månaden, om du är gift och har familj. Hur ser din ekonomi ut efter 6 månader med en sådan inkomst? Fråga dig det och utvärdera sen om du behöver en försäkring eller inte, säger Bert-Åke Olsson på Accept Försäkringar som erbjudit inkomstförsäkringar sedan 11 år tillbaka.

Han ser nu ett kraftigt ökat intresse, då varslen duggar tätt och folk ser över sitt skydd vid eventuell arbetslöshet.

– Vi såg en vändning i sommars, folk märker ju när det börjar vända och det finns mindre jobb att utföra på företagen. Inget konstigt att man då ser över sitt skydd. Det fungerar som en rätt bra konjunkturindikator.

Enligt Bert-Åke Olsson såg man redan under IT-bubblan ett stort ökat intresse, men det går inte att jämföra med kundtillströmningen man ser nu.

– Inkomstförsäkring var relativt okänt då, man visste inte att man kunde skaffa en sådan. Men nu är det mer känt, och folk är informerade.

Många fackförbund erbjuder inkomstförsäkringar i någon form som en del av medlemskapet. På Unionen medlemsförsäkring är man kritisk till att inte staten tar ett större ansvar.

– Medellönen för en Unionen-medlem ligger någonstans mellan 28 och 30 000 i månaden och då räcker inte det statliga stödet långt, säger Urban Fastrup, vd på Unionen Medlemsförsäkring.

Enligt Urban Fastrup är det är inte bara de privata försäkringarna som lockar, utan i dessa nervösa tider börjar folk söka sig tillbaka till fackförbunden och dess garantier.

– När man går men i Unionen blir man ju obligatoriskt ansluten till vår inkomstförsäkring, och vi har sett en medlemstillströmning som kommer delvis från människor som vill ta del av detta.

Ylva Yngveson är chef på Institutet för Privatekonomi på Swedbank, och hon tycker att ju svagare ekonomi man har, desto större anledning har man att undersöka inkomstförsäkringar.

– Man måste titta på hur en livssituation skulle förändras om man tvingas ut i arbetslöshet. A-kassan har ju absolut inte hängt med i löneutvecklingen, och det är ju avgörande att man har en inkomst man kan leva på, säger hon och lägger till att man ska se till att undersöka sitt skydd i tid, så att man inte står arbetslös på bar backe.

Enligt Ylva Yngveson så har speciellt unga hushåll med barn en livssituation där det är svårt att förändra sina utgifter, och därför är det extra viktigt att man har en säkrad ekonomi.

– Det är ju en alldeles utmärkt idé att titta på vilket skydd man redan har och om det räcker till. Helst ska man ha en ekonomisk buffert på kanske två månadslöner.