Bankerna har sänkt utlåningsräntorna till hushållen i motsvarande takt som interbankräntorna och räntorna på säkerställda obligationer har fallit. Hushållen har alltså fått del av det lägre ränteläget i ekonomin.

De längre marknadsräntorna har fallit mer än räntorna med kortare löptider. Detta har alltså inneburit att bankerna sänkt sina utlåningsräntor mer för exempelvis bundna bolån för längre löptider än för kortare. Räntorna på bundna bolån på två och fem år har sänkts med cirka 30-50 punkter medan motsvarande sänkning för de kortaste löptiderna är cirka 10- 20 punkter sedan den 7 november.

Bankernas kostnad för att hantera likviditetsrisken i sin utlåning har samtidigt ökat sedan det senaste rapporteringstillfället. Detta avspeglas inte fullt ut i bankernas prissättning av utlåningsräntorna till allmänheten. Kostnaden avser priset på marknaden för att binda pengar i illikvida tillgångar, som exempelvis utlåning till allmänheten, till skillnad från helt likvida placeringar som exempelvis interbankutlåning över natten eller investeringar i statspapper.

Bankernas ackumulerade utlåningstillväxt i Sverige från årsskiftet till slutet av oktober uppgår till knappt 10 procent. Under hösten har kredittillväxten fortsatt. Siffror för den svenska affärsrörelsen för de första två veckorna i november visar inte på någon avmattning i utlåningstillväxten, men uppgifterna är preliminära. Utlåningstillväxten styrs av ett antal faktorer såväl på efterfrågesidan som på utgångssidan, skriver Finansinspektionen.

FI konstaterar också att endast Swedbank har utnyttjat garantiprogrammet för utlåning. Banken har emitterat ett antal bankcertifikat på löptider mellan tre månader och ett år under den senaste tvåveckorsperioden. Den 25 november gav Swedbank ut en treårig obligation inom programmet på 2.000 miljoner euro. Räntorna som banken fått betala har varit betydligt högre än den ränta som gäller för statsskuldsväxlar eller statsobligationer med motsvarande kreditrisk.

"En möjlig förklaring är att investerarna uppfattar dessa certifikat och obligationer som mindre likvida än statsskuldsväxlar", skriver Finansinspektionen.