Många bankkunder har varit med om att få kortet spärrat på grund av risk för kortbedrägerier. Ofta agerar banken preventivt och kortet spärras - i samråd med kunden - eftersom det kan knytas till en terminal som misstänks i bedrägerisammanhang.

Att få sitt kort spärrat till följd av misstanke om bedrägeri är ofta obehagligt och frustrerande. Obehagligt eftersom man kan ha utsatts för ett brott och frustrerande eftersom banken vägrar ge information om i vilket sammanhang kortuppgifter har läckt.

I ett fall som jag haft inblick i, ville banken inte ens berätta om det misstänkta bedrägeriet skett på nätet, i en butik eller i en uttagsautomat. Kortinnehavaren kan därmed riskera att använda sitt kort på samma ställe igen och kanske få ännu ett kort spärrat.

Ett spärrat kort innebär dessutom en hel del besvär för bankkunden. Utan kort är man hänvisad till kontanter men på många bankkontor kan man inte längre ta ut pengar. Kontanthanteringen har rationaliserats bort och på de kontor som fortfarande har kontanterm, är köerna ofta långa.

Men hur många svenskar som varje år drabbas av detta gissel är en hemlig uppgift. E24 har frågat alla fyra storbankerna om hur många kort som spärras varje år men ingen vill berätta om detta. De ger också lite olika besked om grunden till hemlighetsmakeriet.

- Uppgiften riskerar att misstolkas av till exempel journalister som drar den felaktiga slutsatsen att alla spärrade kort beror på konstaterade bedrägerier, svarar Kerstin Ottosson, informationschef på SEB Kort. Det säger en del om bankens syn på sin omgivning.

Swedbank å sin sida kör en sedvanlig förklaring om konkurrensskäl.

- Detta är en uppgift som vi av konkurrensskäl väljer att inte lämna ut, säger Emma Bergfeldt på Swedbanks pressavdelning.

Handelsbanken säger sig ha en allmän policy när det gäller brott.

- Att vi inte ger några siffror på detta beror mer på att vi inte vill kommentera brottslig verksamhet över huvudtaget, säger Carl Renström, chef på Handelsbankens kortavdelning.

Uppfinningsrikedomen när det gäller svepskäl kring varför man inte vill berätta något har alltid varit stor i bankvärlden. Att man väljer att mörka i just detta fall handlar om pengar.

Bankerna tjänar stora summor på sin kortverksamhet samtidigt som kontanthantering är dyr. Därför vill man hemlighålla uppgifter som kan tänkas avskräcka folk från att använda sina kort och en siffra på hur många människor som varje år får sina kort spärrade är just en sådan uppgift.

Jag är säker på att många bankkunder faktiskt vill veta hur stor risken är för att ens kort plötsligt måste spärras. Bankerna tycks emellertid arbeta enligt logiken "det kunden inte vet, lider kunden inte av". Det må vara en praktisk lösning för banken men det tyder på en skrämmande nonchalans gentemot kunden.

Under många år har också siffror på hur mycket kortbedrägerierna kostar varit hemliga men Visa har alltså nu gått ut med siffror för sin egen verksamhet: cirka 80 miljoner kronor i Sverige under 2009.

Men Visas uppskattning rimmar illa med en färsk uppskattning från Finansinspektionen. Enligt FI drabbades cirka 1 procent av den vuxna befolkningen - 60 000 svenskar - av kontobedrägeri under 2008. I reda pengar handlar det om mellan 600 och 700 miljoner kronor.

Det ska jämföras med Visas uppgifter om 80 miljoner kronor men med den marknadsandel Visa har vad gäller kortköp är det uppenbart att någon av uppgifterna är felaktig.