ANNIKA CREUTZER | Bolånen

Bolånemarknaden kommer att förändras. Frågan är bara hur mycket och på vilket sätt. Och hur mycket av bankernas ökade kostnader som förs vidare till kunderna.

LÄS OCKSÅ Tremånadersräntan kan försvinna helt

Förutom de väntade räntehöjningar så kommer också regeländringar som förändrar och fördyrar bolånen för hushållen.

Efter finanskrisen diskuteras nu olika sätt att ställa krav på bankerna så att det som hänt inte ska upprepas. Bland annat handlar det om hur mycket som bankerna ska ha i kassan när de lånar ut pengar, så kallad kapitaltäckning.

Till detta kommer kritiken av Basel II, de nya kapitaltäckningsreglerna, som ett hundratal länder kommit överens om, och som gällt under ett par år. De har gett bankerna möjlighet att låna ut ännu mer pengar än tidigare.

Kapitaltäckningsregler innebär förenklat att bankerna ska ha en viss säkerhet kvar i kassavalvet när de ger lån med olika säkerhet. De allra säkrast lånen är lån till hushåll för hushållen betalar i stort sett alltid tillbaka hur dåliga tider det än blir.

Mycket förenklat så kan det då räcka med en krona för varje utlånad tusenlapp. Men företagslån är mer osäkra och då kan banken behöva ha kanske åtta kronor kvar i valvet. Ju färre kronor i valvet, ju fler kronor som kan snurra ute i ekonomin och ge större vinster till banken.

Många ger Basel II-reglerna del av skulden till den stora finanskrisen. När ekonomierna nu ska återhämta sig ser reglerna ut att verka i motsatt riktning. De förhindrar helt enkelt att företagen som behöver lånen mest får stå tillbaka för hushållen som fortsätter att rekordlåna.

Därför talas om nya krav på större eget kapital. Bankerna måste ha större tillgångar för att låna ut i samma omfattning som i dag. De ska också låna upp säkrare, det vill säga att pengar som lånas ut ska matchas av upplåning på samma tid. Och ju längre bindningstid hushållen väljer för sina desto stabilare blir bankens upplåning.

Ett resultat av detta kan bli att bankerna tar ett steg till när det gäller att begränsa möjligheterna till att låna på kort tid. De helt rörliga bolånen har i praktiken ersatts av en ränta som binds på tre månader i taget.

Men bankerna lånar sällan upp på lika kort tid, det är både svårare och ofta dyrare. Därmed tar banken en viss risk när in- och utlåning inte sker på samma tid. För att minska risken kan bankerna gå mot att bara låna ut på samma tider som upplåningen. Detta talar för att vi kan gå mot 1 år som kortast bindningstid.

Men det handlar också om konkurrens mellan bankerna och hushållens efterfrågan. Tyvärr har konkurrensen blivit allt tamare, särskilt sedan prispressaren SBAB sattes upp på säljslistan.

Bolånemarknaden kan snarare liknas vid en oligopolmarknad där de olika aktörerna agerar på samma sätt. Bensinförsäljningen är ett annat exempel på oligopolmarknad.

Det gör också att konsumentens roll är svag. De ytterligare kostnader som kan komma av olika förändringar i kapitaltäckningsregler och andra regeländringar kommer med största sannolikhet att övervältras på hushållen och småföretagen.