Hos Kronofogdemyndigheten märktes lågkonjunkturens effekter tydligt redan i första kvartalet, både ansökningar om betalningsförelägganden och betalningsanmärkningar ökade kraftigt.

Till kommunernas budget- och skuldrådgivare kommer de skuldsatta senare. Det är skambelagt att vara skuldsatt och det dröjer ofta många år innan en skuldsatt person tar steget att be om hjälp.

I en kartläggning som Konsumentverket har gjort för 2008 över dem som söker hjälp syns flera tecken på att de sökande väntar för länge. De som inte har något betalningsutrymme alls har ökat och andelen som lever på sjukförsäkring har ökat från 27 procent 2006 till nära 34 procent 2008.

– Överskuldsättning och ohälsa hör ihop. Många som är överskuldsatta mår väldigt dåligt. Och det blir värre i lågkonjunkturen när arbetsbelastningen är hög och många som redan lever på gränsen ser att bubblan kan spricka, säger Karin Hällsten vid Konsumentverkets privatekonomiavdelning.

När 2009 års siffror summeras spår hon även att andelen som går på arbetslöshetsersättning kommer att ha ökat. 2008 var den endast 3,9 procent.

Landets budget- och skuldrådgivare märker tydligt av de sämre tiderna i fler telefonsamtal från oroliga människor.

Många gäller oro att bli av med sin sjukpenning när kraven från Försäkringskassan hårdnat, berättar Ingela Pedersén som är ordförande i Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare och själv jobbar som rådgivare på Hisingen i Göteborg. Men den stora effekten av varslen tror hon kommer senare.

– Den som blir arbetslös kanske lever ett tag på sparade pengar och hankar sig fram. Innan man söker för en akut krissituation kan det dröja ett tag. Men vi kommer få se ett ökat tryck.

Under 2008 minskade till och med antalet nyinkomna ärenden till budget- och skuldrådgivarna, från 8487 till 7962. Men det kan bero på att fler vände sig direkt till Kronofogden för hjälp med skuldsanering eller att fler gamla, komplexa ärenden tog upp rådgivarnas tid, analyserar Elisabeth Hedin som är ansvarig för Konsumentverkets rapport.

Trots att betalningsutrymmet krymper hos dem som sökte hjälp, ökade antalet skulder. Snittbeloppen var däremot något lägre.

– Fler och fler aktörer lånar ut pengar utan att kunden behöver ha någon säkerhet. Då rör det sig oftast om lite mindre belopp som kan vara lockande att ta när ekonomin inte går ihop, säger Elisabeth Hedin.

De som arbetar med skuldsättning brukar trycka på att vem som helst kan hamna i skuldfällan. Just nu riskerar många att stjälpas över kanten av den svaga arbetsmarknaden. Har man lån på bostad och bil, barn och en ekonomi som bygger på två inkomster kan det bli ett hårt slag att gå ner på arbetslöshetsersättning.

Konsumentverket planerar punktinformationsinsatser med varselpaket på orter som är hårt drabbade för att förebygga djup skuldsättning. Karin Hällsten hoppas att det kan vara klart till efter semestrarna.

– Jag tror att det kommer att finnas ett stort behov.

Kommunerna är skyldiga att erbjuda budget- och skuldrådgivning, men på många håll är väntetiderna flera månader. Att kommunerna har svårt att hinna med märks hos Insolvens, en ideell förening för överskuldsatta. Antalet personer som hör av sig till föreningen ökar. En del av dem är på väg in i ett obestånd.

– Människor hinner gå från problem till katastrof innan de får hjälp, säger Ulrika Ring, vid Insolvens i Stockholm.

– Det finns en brytpunkt. Om man ingriper innan den går det ganska enkelt att vända utvecklingen. Men är man förbi den är det nästan omöjligt.