Med tanke på alla prognoser som inte slog in 2009 är många återhållsamma med att säga något om året som ligger framför oss.

- Jag har slutat yttra mig om framtiden. Men det finns ett antal påverkande faktorer. Hushållen måste vara beredda på olika scenarier, säger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH.

Faktorer som arbetslösheten, räntepolitiken och det stundande valet måste beaktas inför bostadsåret 2010.

- Men stiger räntan i kombination med att konjunkturen stärks och fler kommer i arbete behöver det inte märkas så mycket, säger Hans Lind.

Peeter Pütsep, vd för Svensk Fastighetsförmedling, tror inte på några dramatiska förändringar.

- Jag tror inte att marknaden nästa år kommer att skilja sig nämnvärt från i år. Vi får se fortsatt stora regionala och lokala skillnader och olika återhämtningstakt, säger Peeter Pütsep.

En sak vi kan vara säkra på är att räntan kommer att höjas, allt enligt Riksbankens uttalanden. Frågan är när räntehöjningarna påbörjas.

- Jag tror att räntan kommer att höjas gradvis. Ju snabbare återhämtningen av konjunkturen blir desto snabbare kommer räntan att höjas och tvärt om, säger Peeter Pütsep.

Richard Lagerling på mäklarfirman Lagerlings tror att bostadsåret 2010 kommer att präglas av en stabil marknad med betydligt lugnare prisutveckling än 2009.

- Toppobjekten lever sitt eget liv och kan nog öka ytterligare något i pris beroende på vad som händer på börsen och hur det går för företagen. Men de mindre lägenheterna borde rimligen inte fortsätta att öka nu när vi förväntar oss höjda räntor, säger Richard Lagerling.

Claudia Wörmann, analytiker på Mäklarsamfundet, lyfter fram behovet av omflyttning på bostadsmarknaden; många ungdomar är på jakt efter sin första bostad medan pensionärer ofta vill flytta från villan till en lägenhet.

- Det finns en stor efterfrågan på bostadsrätter. Många yngre människor ska ut på bostadsmarknaden och alternativet i områden utan hyresrätter är en bostadsrätt, säger hon.

40-talisterna utgör en dryg tiondel av befolkningen och över hälften av dem bor i hus, radhus eller bostadsrätt. För den här gruppen handlar det många gånger om att det saknas alternativ, därför bor de kvar.

På många orter finns inte tillgång till större lägenheter på nedre botten eller så finns det inte hiss. Även mindre enplansvillor kan vara svåra att hitta.

Dagens skattesystem, den låga nyproduktionen samt att många bor i nästan helt avbetalade villor leder till att det uppstår inlåsningeffekter på marknaden, enligt Claudia Wörmann.

- Det är en utmaning att få den proppen att flytta på sig. Oavsett hur de väljer att göra får det effekter på hela den övriga bostadsmarknaden, säger Claudia Wörmann.

Vi får sluta oss till att bostadsmarknaden nästa år sannolikt bjuder på en rad överraskningar beroende på konjunktur, ränteutveckling och utgången av valet.

- Som en sammanfattning av de sista fem åren får man säga att det inte går att förutsäga husprisutvecklingen, vi får lära oss att leva med osäkerheten, konstaterar Hans Lind.