I en rapport om den kanske största fuktskandalen på senare år – framtagen av Byggbranschen och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP – betraktas de undersökta husen som skadade först då minst en fasad behöver byggas om. Behöver man reparera i mindre utsträckning, räknas byggnaderna som oskadade, och redovisar man på det sättet blir inte andelen skadade hus större än 55 procent.

–Men om man gräver i rapporten, upptäcker man att det förekom riklig och synlig påväxt av mikroorganismer på 98 procent av de enstegstätade hus vars fasader frilagts för kontroll. Det innebär att fuktskador finns på betydligt fler hus än vad branschen vill erkänna, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund.

Dessutom uppvisar 99 procent av de 821 undersökta byggnaderna i rapporten otätheter, där vatten kan komma in. Det betyder att mer än 100000 bostäder i villor och flerfamiljshus sannolikt har fuktskador som kan kräva reparationer för mångmiljardbelopp.

–Om villaägare vilseledas när det gäller risken för fuktskador så kan det leda till att de inte undersöker sina hus. Om skadorna upptäcks efter det att bygg- och försäkringsbolagens ansvarstid har gått ut, kan de inte rikta några anspråk mot bolagen utan får själva betala reparationskostnaderna. Skadorna kan på en enskild villa uppgå till mellan 500000 och 1,5 miljoner kronor, påpekar Ulf Stenberg.

Den aktuella rapporten har tagits fram av en projektgrupp utan representanter för konsumentintresset. I gruppen har det däremot funnits representanter från företag som byggt hus med enstegstätade fasader, till exempel NCC, Skanska, Peab och JM.

–Byggbranschen har stort ekonomiskt intresse av att begränsa kostnaderna för åtgärdande av skador på enstegstätade fasader. Rapporten har dessutom finansierats av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Detta förefaller onekligen ha påverkat redovisningen av antalet skadade hus och vilka åtgärder som behöver vidtas, säger Ulf Stenberg.