Antalet tvångsförsäljningar har ökat kraftigt och prognosen är än mer dyster. De arbetslösa som hittills har klarat av att betala sina bolånekostnader, tack vare den exceptionellt låga räntan, kan längre fram tvingas sälja sina hem när räntan börjar stiga.

Arbetslösheten väntas skjuta i höjden i slutet av nästa år och i början av 2011.

Samtidigt är alla experter överens om att räntan börjar klättra uppåt nästa år. Så ser även Riksbankens egen räntebana ut. Banken är tydlig med att lyfta fram sin prognos att räntan har ett liv även efter år 2009.

Men i många hushåll verkar lånefesten vara i full gång. Statistik från Statistiska centralbyrån visar att hushållen ökade sina skulder under andra kvartalet i år med 57 miljarder kronor, mestadels för bolån.

Det är den näst högsta noteringen hittills. Det är anmärkningsvärt att svenskarnas skulder fortsätter att växa under en av de värsta lågkonjunkturerna i modern tid. Kreditefterfrågan är dessutom betydligt större i Sverige än i andra länder.

Frågan om bankerna är för vidlyftiga i sin utlåning är samtidigt problematisk. Bankerna gör noggranna kalkyler och utgår från att låntagaren ska klara en betydligt högre ränta än dagens.

Men hur god inkomst låntagaren än har finns ändå risken att hon eller han förlorar jobbet några månader senare. Det är ett betydande riskmoment som banken inte kan förutse.

Sedan är det just bankerna som begär ut försäljning av bostäder när låntagaren står utan lön och utan möjlighet att betala sina bolånekostnader.

Riksbankens prognos pekar på en räntehöjning i slutet av nästa år. Men nu börjar det spekuleras i huruvida den kommer att hålla fast vid sin räntebana, en del tror på en tidigare höjning.

Riksbankens prognos har ju onekligen inte följts till punkt och pricka tidigare under krisen. Snarare har riksbankschef Stefan Ingves agerat gubben i lådan och chockartat poppat upp med en del oväntade besked.

I våras pratade riksbanksdirektionen om tekniska problem om man sänkte till 0,25 procent. Problemen verkade dock som bortblåsta och alla bombsäkra experter togs på sängen när direktionen i juli ändå valde att sänka den redan rekordlåga styrräntan.

Det är dock inte lätt att vara vare sig prognosmakare eller Riksbank i en sådan världsomspännande ekonomisk kris.

Riksbanken sitter onekligen i en knivig sits nästa år när den ska hantera och motivera ränteförändringar och utse den lämpliga tidpunkten att ändra den extrema penningpolitik som den tvingats föra det senaste året.

Höjningen får inte ske för sent så att den kväver de så omtalade gröna skotten i ekonomin. Samtidigt får man heller inte ge de gröna skotten för mycket näring så att de slår ut och växer för fort.

Riksbanken kan inte sätta räntan utifrån var svensk ekonomi befinner sig här och nu utan måste blicka framåt.

Därför kommer banken inte att kunna ta hänsyn till att arbetslösheten är rekordhög i slutet av nästa år och att fler hushåll då kan ha tappat kontrollen över sin ekonomi.