Statistiska Centralbyrån (SCB) har i tysthet ändrat siffran över hur stor andel av hushållen som har rörlig ränta. Så sent som i Riksbankens februarirapport talades om att 45 procent har rörlig ränta. Det är en rejäl ökning jämfört med för tio år sedan. Men i realiteten är det 60 procent av hushållen som har rörlig ränta.

– Det är en stor revidering, säger Michael Boström, analyschef på Danske Bank.

SCB har inte själva gått ut med att de ändrat i statistiken utan det upptäcktes av Danske Bank när de såg en fotnot i den så kallade finansmarknadsstatistiken.

Felet beror på att lån har felkategoriserats och det har skett sedan 2005. Enligt SCB har instituten rapporterat in lån med tre månaders bindningstid som fasta lån. Gällande definition är att lån med upp till 3 månaders bindning anses vara rörliga lån.

Det är främst sedan hösten 2008 – när finanskrisen utbröt och räntorna började sänkas – som alltfler valt rörliga bolån.

Efter justering har andelen hushåll med utestående rörliga lån höjts från 45 till 60 procent. Nyutlåning till rörlig ränta har på motsvarande sätt ökat från 65 till 85 procent av hushållen.

För Riksbanken är det av stort intresse hur många hushåll som har rörliga lån. Ju fler med rörligt lån desto fler som berörs direkt när styrräntan höjs.

– Det har förts en diskussion om hur räntekänsliga hushållen är, säger Michael Boström.

Revideringen av SCB kan påverka hur Riksbanken resonerar kring räntehöjningen och när den ska ske. Räntekänsliga hushåll behöver inte så stor höjning för att räntan ska få effekt på hushållens konsumtion.

– Det leder kanske inte till en snabbare höjning men kan påverka räntehöjningsbanan, säger Michael Boström.

I senaste rapporten från Riksbanken betonas att rörliga lån blivit allt vanligare. Från mitten av 90-talet till idag har det stigit från 35 till 45 procent. Den siffran är således för låg och ska istället vara 60 procent.

Under krisen har möjligheten för styrräntan att direkt påverka ekonomin diskuterats. Inte minst när styrräntan närmat sig noll procent.

Styrräntan påverkar främst rörliga boräntor. När de förändras påverkas hushållens ekonomi direkt. Därför antar ekonomerna att styrräntan inte behöver höjas upp till samma nivå som när det var färre hushåll som hade rörlig ränta.

I ett kundbrev från Danske Bank ges tre argument varför styrräntekurvan blir lägre och toppar på en lägre nivå om drygt två år. Den höga andelen med rörliga lån är ett skäl.

De andra två argumenten handlar om en starkare krona och svagare konjunktur i Euroland när länderna börjar strama åt för att få stopp på underskotten.

SCB har nyligen fått kritik av Riksrevisionen för brister i sitt statistikarbete. Förra veckan erkände man fel på detaljhandelns försäljning i januari. Ökningen var inte alls så stor som först meddelades.

Den missen ledde till kritik från Finansdepartementet och att Handelns Utredningsinstitut måste se över sin prognos för helårsförsäljningen i detaljhandeln.

För två år sedan blev inflationssiffran alldeles för hög eftersom skopriserna var felaktigt mätta. Det ledde också till skarp kritik och en diskussion om brister i svensk statistik.

Felaktig statistik påverkar prognoser och ekonomiska beslut. Det är därför kritiken mot felaktigheterna varit skarp.