Hos landets bolåneinstitut är tremånadersräntan i praktiken den kortaste löptiden.

– Den är satt i förhållande till marknadsräntan som avspeglar förväntningarna på Riksbanken. Nu är förväntningarna en sänkning med 0,50 procentenheter, men den sänkningen är inprisad i vår boränta, säger Tor Borg, ränteanalytiker hos bolåneföretaget SBAB.

Det betyder att en sänkning av styrräntan endast får effekt på tremånadersräntan om Riksbanken sänker mer än 0,50 procentenheter.

– Det spelar också roll vad Riksbanken säger om räntan framöver och hur länge den tänker hålla räntan på den här låga nivån, säger Tor Borg.

SBAB tror att Riksbanken sänker med 0,50 procentenheter.

Även Anna-Lena Wretman, chef för bolån hos Swedbank, menar att 0,50 procentenheters sänkning är inprisat i dagens boräntor.

– Blir sänkningen större är det svårt att säga vad som händer. Vad Riksbanken tror om framtiden har också betydelse, säger Anna-Lena Wretman.

Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström bedömer att bara om räntesänkningen blir överraskande stor kommer boräntorna att påverkas nedåt. Om Riksbanken sänker med 0,5 procentenheter händer inte mycket.

Den sänkningen är redan inprisad. Handelsbanken bedömer dock att Riksbanken sänker räntan med 0,75 procentenheter.

– Banken har signalerat att man ska gå ganska långt. Till skillnad från exempelvis Bank of England har inte Riksbanken sagt något om en viss gräns.

Har ni sänkt era boräntor lika mycket som Riksbanken?

– Ja, det har vi. Lite mer till och med.

Men räntenettot (utlåningsränta i förhållande till inlåningsränta) har gått upp?

– Om det ökar handlar inte bara om pris, volymerna påverkar också. Vi har en kreditökning till hushåll på 8–9 procent per år och ungefär lika mycket till företag, säger Jan Häggström.

Den ränta som bankerna tar när de lånar med kort löptid av varandra kallas interbankränta. Den påverkas av Riksbankens styrränta men också av oron på finansmarknaden.

Interbankräntan kan användas som en referensränta när bolåneföretagen ska sätta nivån på sina korta bolån. Mitt under finanskrisen rusade räntorna uppåt men har nu gått ner avsevärt.

Varje bolåneföretag har en marginal mellan inlånings- och utlåningsräntan.

– Ingen finansierar sig över interbankmarknaden, säger Tor Borg.

I stället sker finansieringen genom att ge ut obligationer och certifikat med längre löptider. De flesta bolån är på kortare löptid. För att hantera detta används finansiella instrument som för några år sedan knappast kostade något alls men som idag kostar desto mer.

Varje institut har olika struktur på lån och löptid. Kraven kan också vara olika på avkastning och marginaler.

Instituten har olika möjligheter att låna upp och deras uppskattade kreditvärdighet avgör vilka villkor de får.

Trots dessa skillnader skiljer mycket lite mellan de olika låneinstitutens räntenivåer. Finansinspektionen presenterade en rapport i slutet av mars som undersökt orsakerna.

Slutsatsen är att konkurrensen mellan låneinstituten spelar stor roll. Trots att upplåningsstrukturer och upplåningskostnader kan skilja sig betydligt skiljer väldigt lite mellan boräntenivåerna.