Storbankernas Sverigefonder har haft svårt att slå index. Enligt Sten Haeger, vd för Öhman fonder, är orsaken till detta uppenbar.

Stora fonder som dessa får nämligen mycket svårt att slå index eftersom de bara är aktivt förvaltade till 20 procent. 80 procent av fondförmögenheten skuggar index, menar Sten Haeger. Samtidigt tar fonderna betalt för aktiv förvaltning för hela kapitalet. En indexfond som är billigare i drift tar mycket mindre i avgift.

- Om en fond tar 1,7 procent i förvaltningsavgift måste den slå index med 1,7 procent. Om den samtidigt bara jobbar aktivt med 20 procent av kapitalet måste den femtedelen slå index med 8 procent, säger Sten Haeger.

Denna struktur menar han gör det närmast omöjligt för fonderna att slå index.

Pengar24 har tittat på fyra av storbankernas Sverigefonder. Sedan 2002 har SEB Sverige fond 1, Nordea Sverigefonden, Robur Sverigefonden och Handelsbanken Reavinstfond haft svårt att slå index. Sett till femårsperioden i helhet har samtliga, utom Robur Sverigefond, underpresterat gentemot index, enligt statistik från Morningstar. Robur slog index med 1,6 procent.

Öhman fonder talar i den här frågan i egen sak eftersom de själva valt att satsa på billigare indexfonder. Men om man tittar på de fyra ovan nämnda fondernas största innehav kan man ifrågasätta hur aktiva de är. Alla fyra fonder har i stort sett samma aktier bland de strörsta innehaven. Dessutom är det samma aktier som återfinns på Stockholmsbörsens eget index OMX SB.

Vid årsskiftet toppade samtliga fyra fonder med Ericsson, H&M och Telia eller alternativt med Ericsson, H&M och Nordea. Bland de 20-30 största innehaven i samtliga fonder återfanns, med väldigt få undantag, alla bland de 30-40 största bolagen på börsen. Bolagens andel på börsindexet skiljde sig bara marginellt från deras andelar av det sammanlagda fondvärdet i respektive fond.

Pär Bäckman på Robur tillbakavisar påståendet att bara 20 procent är aktivt förvaltat.

- Att vårt innehav från tid till annan liknar konkurrenternas innehav och börsindex har att göra med vår förvaltningsstil. Vi har valt att ha många små positioner och inte så stora risker.

Men kan man säga att ni ändå utgår från index och sedan gör justeringar?

- Ja, lite slarvigt kan man uttrycka det så.

Borde inte spararna bara betala för aktiv förvaltning för den delen som verkligen är aktiv då?

- Jo, men vi är aktivt förvaltade till 100 procent, säger Pär Bäckman.

Inte heller Nordea fonders vd Erik Feldt köper Öhmans resonemang om att Sverigefonderna bara är aktiva till 20 procent.
- Antingen är man en indexfond eller en aktiv fond, sedan kan fonden vara mer eller mindre förvaltad. I vår breda Sverigefond har vi 57 företag mot 300 i det index som vi jämför oss med. Så nog tycker jag att vi är aktiva, säger han.

När det gäller avgifter på fonden menar Erik Feldt att kunderna även betalar för rådgivning.

- Det finns ett pris för aktiefonder på marknaden. Därför ser jag inte att vi ligger fel i pris, säger han.

Niklas Lundberg på det oberoende fondrådgivningsföretaget Indecap håller med om att de stora fondbolagen bara är aktiva med 20 procent av kapitalet och att återstående 80 procent mer eller mindre följer index.

- Jag skulle inte säga att det gör det omöjligt att slå index, men väldigt svårt, säger han.

Men han påpekar samtidigt att man inte kommer runt problemet bara genom att välja en indexfond.

- Om man tror att man ska få samma utveckling på en indexfond som på börsen så misstar man sig. Indexfonder investerar nämligen bara i de 30 största bolagen på börsen. I snitt så slår aktivt förvaltade fonder därför indexfonder. Nackdelen är att de är dyra, säger han.

Niklas Lundberg rekommenderar därför den som vill ligga så nära Stockholmsbörsen som möjligt utan att betala ett överpris att investerar 80 procent i index och 20 procent i en aktivt förvaltad småbolagsfond.

- Då kommer man att till ungefär samma kostnad få en bättre avkastning, säger han.

Även Jonas Lindmark på Morningstar menar att de stora fondbolagen ligger nära index. Men han menar att det är vad kunderna har betalat för. Han håller med Niklas Lundberg om att spararna skulle tjäna på att lägga en större del i en indexfond och en mindre del i en småbolagsfond.

- I kronor och ören stämmer det, men man måste komma ihåg att kunden även betalar för bekvämlighet och en trygghetskänsla. De stora bankerna syns överallt och gör en massa reklam. Det gör att de upplevs som tryggare för många. Skulle fondspararna bli lite kunnigare och ägna tid åt sitt fondsparande skulle storbankerna tappa kunder, säger han.

Enligt Sten Haeger är det inte konstigt att fonderna följer index. Stora fonder måste gå in med merparten av kapitalet i de största börsbolagen. Skulle de satsa mer på mindre bolag skulle de behöva köpa en så stor andel av bolagen att de dels skulle påverka priset på företagen och dels tvingas till ett aktivt ägande, vilket inte ingår i deras affärsidé.

Resultatet blir att stora fonder hela tiden tvingas utgå från index och sedan bara göra mindre justeringar. Dessa mindre justeringar kallas då aktiv förvaltning, vilket fondbolagen kan ta rejält betalt för.