Samtidigt som kritiken mot Actas sätt att marknadsföra sina produkter och mot de skyhöga avgifterna intensifieras i norska medier, kommer ytterligare ett slag mot det i Norge börsnoterade företaget.

En av bolagets grundare misstänks ha insiderhandlat i Acta-aktien och norsk polis kallar det för ”organiserad brottslighet”.

Men även i Sverige höjs nu upprörda röster mot Acta kapitalförvaltning, och en rad anmälningar har trillat in på Finansinspektionen det senaste året.

Det handlar bland annat om otillräcklig information och kritik mot Actas skyhöga avgifter.

Acta har bland annat marknadsfört en produkt som heter Valutaobligation Rumänien 4 som löper på två år. I grunden handlar det om ett instrument som består av en obligation och en option.

Nu kritiseras Acta för att ha varit otydliga bland annat när det gäller courtaget.

I ett brev till Finansinspektionen, FI, berättar en kund att brevet där courtaget specificerades i kronor och inte i procent, kom som en chock.

”Inte ett ord hade sagts om courtagets storlek vid mitt besök. I avtalet som jag skrev på står det i liten stil: Courtage: 4 procent på investeringsbeloppet”, skriver anmälaren.

”Jag tog för givet att courtagets skulle beräknas på de pengar som jag hade investerat, nämligen xxx (beloppet är sekretessbelagt), vilket blir xxx kr. Om jag hade vetat att jag skulle tvingas betala xxx kr till Acta i courtage hade jag inte skrivit på avtalet.”

Vad Acta gör enligt en tidigare medarbetare på Acta som kontaktat E24 är nämligen att kunden uppmuntras av ta lån för att få ”extra hävstång” på sin investering. Och courtaget räknas på det samlade beloppet, kundens egna medel plus det lånade beloppet.

Om kunden exempelvis stoppar in 50 000 från den egna plånboken, tar lån på 250 000 och totalt stoppar in 300 000 i Valutaobligation Rumänien 4 blir courtaget alltså 12 000 kronor. Räntan på lånet uppgår i det här fallet till 6,25 procent.

När det gäller eventuell belåning finns inget tak. Kunden kan alltså låna 100 procent och köpa indexobligationen för lånade pengar.

Och att hög belåning är inbyggt i Acta-systemet är tydligt mot bakgrund av säljarnas arvoden.

- Om jag sålde en produkt och kunden stoppade in 37 000 kronor av egna medel - resten lån - fick jag 15 000 kronor. Allt byggde på hög belåning. Det fanns ingen möjlighet att ha kundnyttan i fokus, säger den tidigare medarbetaren till E24.

Personer som börjar arbeta som säljare på Acta tvingas skriva på ett sekretessavtal, och därför vågar den tidigare medarbetaren som kontaktat E24 inte gå ut med namn.

Till FI skriver anmälaren: ”Vid kontakt med Acta fick jag veta att courtaget hade beräknats på xxx kr, ett lån som hade tagits i mitt namn hos HQ Bank och som ingick som en del i processen. Detta borde ha förklarats tydligt vid mitt besök hos Acta”.

Simon Kling, informationschef på Acta Kapitalförvaltning, tycker att så höga arvoden som den tidigare medarbetaren vittnar om, låter orimligt.

- Jag kan inte se annat än att det är en tidigare anställd som vill smutskasta Acta för att gynna sin nya arbetsgivare. Om kunden exempelvis skulle investera 300 000 kronor innebär det en lön för en vanlig rådgivare på max 3 000-4 000 kronor.

I anmälan till FI talar kunden om ett lån hos HQ Bank som ”ingick som en del i processen”?

- Det är HQ som gör hela emissionen. Vi gör sådana här produkter tillsammans med olika aktörer.

Hur går det till när kunden tar ett lån?

- Först måste man göra en behovsanalys tillsammans med kunden, och där går man igenom vilken risk och vilket syfte och tidshorisont kunden. Utifrån det gör man ett placeringsförslag. Om det blir lån så blir det en kreditansökan.

Du pratar om behovsprövning. I norsk media har ni kritiserats bland annat för att ni haft försäljningskampanjer på äldreboenden. Har det förekommit i Sverige?

- Det man besökt i Norge är ett äldrecenter, ett där man kommer när man vill fika och träffa andra. Här har aftonposten medvetet valt att blanda ihop de två begreppen. Man har varit på detta center och pratat med en förening.