Hittills i år har Stockholmsbörsen backat med bortåt 25 procent. Det i kombination med krisen i världsekonomin har fått aktiefonderna att visa minusresultat. I stället är vinnarna ränte- och obligationsfonder. Bäst i kategorin Sverigefonder med större förmögenhet än 10 miljarder är Nordea Stratega 10. Fonden har ökat med 2,6 procent sedan årsskiftet. Det visar siffror från Morningstar.

Bäst i kategorin lite mindre Sverigefonder, med en fondförmögenhet på över 1 miljard, är XACT Bear. Den har ökat med häpnadsväckande 28,3 procent. Fonden är dock en spekulationsfond och inget för den långsiktiga spararen.

– Fonden tjänar pengar om börsen faller, men det är ingenting för vanligt folk att spara i. Man måste köpa vid speciella tillfällen och sälja vid speciella tillfällen. Har man den under lång tid kan den vara förödande eftersom ekonomin på lång sikt förhoppningsvis växer och blir bättre, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

På andra plats i samma kategori kommer AMF Räntefond Lång. Den har ökat 12,5 procent, betydligt bättre än Nordea Stratega 10. Claes Hemberg förklarar varför de riktigt stora fonderna gått sämre än de mindre med hjälp av en motormetafor.

– Att köra långtradare är mycket klumpigare. Det går inte lika lätt att styra om. Talar man med fondbolagschefer säger de att upp till 2 miljarder är en fond ganska lättmanövrerad sedan börjar det blir svårt.

Under krisåret 2008 var nettoutflödet ur aktiefonderna 14 miljarder kronor. Det var första gången de slutade på minus sedan 1994. Men i år kan tappet bli ännu större. Bara hittills i år är nettouttaget ur aktiefonderna över 60 miljarder kronor. Riktigt så stort kommer tappet dock troligtvis inte vara vid årsskiftet.

Orsaken är att Pensionsmyndigheten fyller på fonderna som ingår i premiepensionssystemet rejält i december varje år. Detta år kommer 32 miljarder kronor sättas i fonderna den 13 december.

En stor del av den summan kommer att hamna i aktiefonder. Om inget dramatiskt sker med uttagen ur aktiefonder i november och december är det dock mycket som talar för att nettouttaget kan landa på runt 30 miljarder kronor alltså dubbelt så mycket som krisåret 2008.

Spararna började plocka ut pengar ur aktiefonderna redan under våren men det var först under augusti som den stora reaktionen kom. Då sålde spararna för nästan 35 miljarder kronor.

– Vi har aldrig sett att de har sålt så mycket. Det var uppe i någonstans runt 30 miljarder en månad 2006 när vi hade ett rejält ras också. Annars har svenska sparare aldrig sålt så mycket som i augusti nu, säger Claes Hemberg.

Enligt Pia Nilsson, vd på Fondbolagens förening, är det krisen i Europa som fått spararna att sälja.

– Att det har varit stora uttag beror på hur det sett ut på aktiemarknaden särskilt i Europa och problemen med euron och skuldsatta länder.

Clas Hemberg tror att spararna har överreagerat och blivit för oroliga. Han tror också att kritiken mot bankerna gör att spararna drar öronen åt sig.

– Allt från bonusar och höga avgifter till emissionerna, alltså att de behövt nya pengar för att få verksamheten att fungera. Detta tillsammans påverkar spararnas bild av bankvärlden.

I stället för aktiefonder har spararna i hög utsträckning valt ränte- och obligationsfonder. Totalt sett till alla fondslag har utflödet i år varit 4 miljarder kronor. Att kunderna väljer en räntefond i stället för en aktiefond påverkar bankernas intjäning negativt, enligt Hemberg.

– I dag betalar vi fondavgifter på 22 miljarder varje år. Fondbolagen kommer självklart att tappa på det här. Avgiften i en aktiefond är i genomsnitt cirka 1,4 men bara 0,7–0,8 på räntefonder.

Men enligt Pia Nilsson kostar det mer att förvalta aktiefonder, särskilt om det är aktivt förvaltade fonder. Det är därför inte säkert att bankerna förlorar på spararnas förflyttning från aktiefonder. Men det argumentet ger inte Clas Hemberg mycket för.

– Det tror inte jag är sant för vi har haft samma avgifter i 25 års tid, men jag tror inte att bolagens kostnader har varit de samma i 25 år. Jag tror att fondbolagen varit duktiga på att kapa kostnaderna hela tiden. Det mesta i vårt samhälle har ju blivit billigare, till exempel köttfärs och mjölk, men inte fondavgifterna.