Utgå från frågor som hur länge pengarna ska placeras, vilken personlighet du har och övriga ekonomiska förutsättningar för att ta risker.

När du väl har bestämt risknivån och tagit ställning till hur mycket du ska placera i svenska och utländska aktiefonder, räntebärande och andra försiktiga placeringar blir det betydligt enklare att välja fonder.

Hur gör man då för att hitta de bästa fonderna?

–Man ska inte bara titta på de fonder som har gått bäst utan måste göra en lite grundligare analys. Man måste veta orsaken till att fonder har gått bra eller dåligt för att kunna göra smarta val, säger Niklas Lundberg, vd och grundare av fondanalysfirman Indecap.

–Att titta på historiken är ungefär som att köra bil genom att titta i backspegeln – det fungerar så länge vägen är rak. Så fort den svänger åker du av.

En grundregel när man utvärderar fonder är att kategorisera dem rätt. Fondbestämmelserna som finns på fondbolagets hemsida och även går att beställa från bolaget kan vara en hjälp på traven.

–Det blir fel om man jämför aktiefonder med hedgefonder, eller aktiefonder med räntefonder. Först när man vet vad fonden håller på med vet man vilka man kan jämföra den med, säger Niklas Lundberg.

Ett sätt att ta reda på vilka som är bäst i sin kategori är att titta på fondbetygen. Dessa sätts bland annat av Morningstar, FT Fund Rating, W-Rating och Standard & Poors.

–Om man väljer efter fondbetygen ska man vara medveten om att de uppdelningar som gjorts av fonddataleverantörerna ofta är väl trubbiga.

Niklas Lundberg betonar att det också är viktigt att själv bilda sig en uppfattning och välja en bra förvaltare som man känner igen och har förtroende för. Fråga någon du litar på om råd.

–Ett annat generellt sätt kan vara att välja mindre förvaltare som har lyckats och gjort ett bra jobb. Då har du ofta lite större chans att klara dig bra än om du bara slumpmässigt väljer en förvaltare, säger han.

I dag ligger ungefär 65 procent av allt fondsparande hos storbankerna. En återkommande kritik mot dessa är att de tar betalt för aktiv förvaltning samtidigt som de många gånger inte klarar av att slå billigare indexfonder.

–Många tänker fortfarande att det är enklare att välja husbankens fonder, men det är sällan mest lönsamt, enligt Niklas Lundberg.

–Mindre, självständiga fonder har över tiden slagit index oftare än fonder som förvaltas av de stora fondbolagen.

En annan återkommande kritik mot storbankerna är att de tar betalt för aktiv förvaltning samtidigt som de många gånger inte klarar av att slå billigare indexfonder.

Aktiefonder kan generellt sett delas upp i småbolags- och storbolagsfonder samt värde- och tillväxtfonder. Värdefonderna är lite mer defensiva och bra på att behålla kapitalet när börsen är lite tråkig medan tillväxtinriktade fonder går bra när börsen är stark. Aktie-Ansvar, AMF, HQ och Odin är exempel på värdeförvaltare medan Carnegie, Catella och Didner & Gerge är tillväxtförvaltare.

För passiva sparare kan det löna sig att satsa på breda globalfonder som investerar i olika branscher i många länder som en bas i portföljen.

Den som är prismedveten hittar de billigaste fonderna hos bolag som AMF och Folksam.

–Billiga fonder kan vara bra, men som sparare ska man inte heller vara rädd att välja de bästa fonderna bara för att de är dyra. Men inte heller låta reavinstskatten vara ett skäl för att stanna hos en dålig förvaltare.

Låter det krångligt? Enligt Niklas Lundberg är ytterligare en möjlighet att välja en oberoende fond-i-fond, alltså en fond som investerar i andra fonder.

–Även om jag är i branschen själv tycker jag faktiskt att det är det bästa alternativet om man inte vill anstränga sig själv.