För tre år sedan tog fondbolagen i snitt en avgift på 1,32 procent för att förvalta en aktiefond. Nu ligger snittet istället på 1,39 procent. Av 23 nybildade fonder det senaste året ligger snittet på 1,53 procent. Det framgår av en undersökning som Amf Pension tagit fram.

Men enligt Jonas Lindmark på fondvärderingsbolaget Morningstar beror det inte på att fondbolagen satsat mer resurser på sin förvaltning.

- Det här styrs istället av mellanhänderna som säljer fonderna, till exempel nätmäklare. För att de ska kunna ta ut provision på de fonder de säljer behöver fondavgiften vara högre, säger han.

Jonas Lindmark ser det som ett dilemma att de billigaste fonderna, som till exempel indexfonderna, inte har samma lönsamhet för säljarna.

- Det är precis samma sak som att det finns billiga kläder. Men de företag som säljer dyra kläder har råd att göra reklam och finnas i de finare galleriorna. Då är det bara de dyra kläderna som kunderna ser.

Enligt Jonas Lindmark är det möjligt att kunderna, genom att betala en högre avgift, kan få tillgång till bättre rådgivning från de mellanhänder som säljer dem. Men problemet är att den som ska ge råd tjänar på att kunden väljer en fond med högre avgifter.

- Tyvärr så är det ofta så att den som följer säljares råd istället får en fond med högre risk.

Enligt Fredrik Nordström, vd för Amf pension, borde avgifterna istället kunna gå åt andra hållet.

- Det är förvånande att avgifterna stigit samtidigt som automatiseringen och en växande volym i fonderna gett stora skalfördelar för fondbolagen. Skalfördelarna har inte kommit kunderna till del, säger Fredrik Nordström, vd för Amf pension

- Jag tror att det har att göra med att kunderna inte ställer så stora krav på avgifterna. Det är få som har något incitament att berätta för kunderna hur stor roll avgifterna spelar. Alla som pratar med kunderna har en ersättning som betalas av avgifterna.

Enligt Fredrik Nordström har avgifterna stor betydelse för hur mycket pengar som blir kvar i slutänden.

- För den som sparar på lång sikt betyder en höjning av fondavgiften med 1 procentenhet att pensionen minskar med 25 procent, säger han.

Jonas Lindmark tror att den främsta orsaken till att fondbolagen kan ta ut högre avgifter utan att spararna klagar är den goda konjunkturen.

- I en brant uppåtgående marknad när aktiefonderna växer med kanske 20 procent om året så tycker nog många att det inte spelar så stor roll om man betalar 1 eller 2 procent. När fonderna inte växer eller bara växer lite grann så blir effekten av avgiften mer påtaglig.

Jonas Lindmark tycker att många missar en viktig poäng när de tror att de bara förlorar den procentenhet som skiljer mellan avgifterna.

- Man tänker kanske inte på att man även förlorar framtida avkastning på den andelen, säger han.

Ett sätt som skulle kunna öka prispressen på marknaden tror Fredrik Nordström skulle vara att göra det möjligt att skjuta upp kapitalvinstskatten på fonder.