Alla fondandelsägare som är registrerade i Sverige måste få information om exakt hur stora kostnader som har belastat deras innehav under året. Det stadgar fondlagen.

I sina papper från banker och fondbolag får man alltså besked svart på vitt om det är värt att leta efter ett billigare fondalternativ än det man har idag.

- Var och en värdesätter bäst sin egen tid, men är kostnaden över 500 kronor på ett enda år så borde väl många lockas att ta en titt på andra alternativ, säger Jonas Lindmark, analysansvarig på den oberoende fondtjänsten Morningstar.

Efter börsraset under 2008 har många fondsparare ett högre anskaffningsvärde än dagens marknadsvärde vilket gör det fördelaktigt att lyfta fram reaförluster, särskilt om de går att kvitta mot andra reavinster.

En stor grupp fondsparare har kanske inte ett så stort fondsparande, och betalar därför inte så mycket i avgifter, att de tycker det är värt mödan att byta till fonder med lägre förvaltningsavgift. I det fallet kanske det är bättre att lägga tid på att förhandla ned boräntan, byta försäkringsbolag eller skaffa en billigare bil om de vill sänka sina kostnader.

De som däremot har fonder för runt 500 000 kronor och därutöver bör definitivt se över hur mycket de betalar i avgift varje år. Det handlar framför allt om äldre sparare som kanske började spara i skattefonder och sedan i allemansfonder.

- De som har varit med om börsuppgångarna på 80- och 90-talet har fått ihop mycket pengar, även om de inte sparat så mycket pengar varje år, säger Jonas Lindmark.

Han säger att omkring hälften av fondsparandet kan tillhöra den del av fondspararkollektivet som har större tillgångar. Banker och fondbolag vill alla knyta upp dessa lönsamma kunder.

- Betalar man mycket i fondavgifter kan man byta till fonder som liknar de man har men med lägre avgift, säger Jonas Lindmark.

Alternativ till dyra aktiefonder är olika indexfonder som överlag har lägre avgifter till följd av att de inte är aktivt förvaltade. Bland svenska fondbolag som har lägre avgifter nämner Jonas Lindmark AMF och Folksam.

- AMF och Folksam är tydliga exempel, de har lägre avgifter trots att de är aktivt förvaltade. Båda är fackföreningsanknutna, det kan var en förklaring, säger Jonas Lindmark.

Han säger att de fonder som lockar med halva priset, till exempel AMF, har tagit små andelar av det totala fondsparandet, trots att deras fonder i snitt har lyckats minst lika bra som konkurrenterna. Samtidigt har storbankerna många stora fonder med högre avgifter och dåliga resultat, men de behåller ändå nästan alla kunder.

- Min poäng är främst att på alla marknader behövs det att tillräckligt många kunder reagerar och byter när det dyker upp ett bättre erbjudande, annars blir priserna onödigt höga, säger Jonas Lindmark.