Man skulle kunna tro att om man väl bestämt sig för att sätta sina sparpengar i en Sverige-indexfond så spelar det ingen roll vilken fond man väljer.

Så är det inte, skillnaden mellan olika indexfonder kan vara över 1 procents avkastning per år och med ränta på ränta blir det mycket pengar efter ett antal år.

Vid årsskiftet fanns över 50 miljarder kronor i de 17 indexfonderna men skillnaden mellan dem handlar inte bara om avgiften. Viktigt är också hur fondförvaltaren hanterar in- och utflöden samt hur man väljer att balansera portföljen i samband med att index viktas om.

Fonderna har också valt olika jämförelseindex beroende på hur breda de är, det vill säga hur många de underliggande aktierna är. Detta har dock inte haft något avgörande inflytande på hur fonden placerar sig under mätperioden.

E24 har granskat de 17 fondernas avkastning under fyra år mellan 2007 och 2010. Skillnaden mellan topp- och bottenfonden är över 6 procentenheter, vilket motsvarar cirka 1,3 procent per år.

I topp ligger Avanza Zero, med en uppgång på 16,2 procent, vilket till stor del beror på att fonden inte tar ut någon avgift. De andra indexfonderna på listan tar ut en avgift på mellan 0,2 och 0,8 procent (se hela listan i faktaspalten till höger).

Faktum är att Avanza Zero under de fyra åren lyckats slå sitt jämförelseindex (ett index inkluxive aktieutdelningar) med 1,1 procentenhet. Det har ingen annan av indexfonderna lyckats med; det är nämligen mycket svårt för en indexfond, även med relativt låg avgift, att slå sitt jämförelseindex.

Det beror på att indexfonder oftast har en del av förmögenheten i kontanter, detta för att smidigt kunna hantera mindre utflöden.

- Alla fonder har en viss del av förmögenheten i likvida medel och det är oftast här man tappar gentemot index, säger Glenn Wigren, som förvaltar Avanza Zero.

Men det som är en nackdel när börsen går upp blir en fördel på en fallande marknad. Avanza Zero lyckades också slå sitt jämförelseindex både 2007 och 2008.

Andraplatsen bland indexfonderna delas av XACT OMXS30 (en börshandlad fond) och SPP Aktieindexfond Sverige, som båda steg med 13,9 procent under fyraårsperioden. Aktiespararnas indexfond Topp Sverige kommer in som trea med en uppgång på 13,6 procent.

De flesta övriga indexfonder hamnar i ett sjok med en uppgång mellan 11,9 och 13,1 procent. Här återfinns också Sveriges största indexfond, Handelsbankens Sverigefond Index, med ett förvaltat kapital på nära 16 miljarder kronor.

Trots de avsevärda stordriftsfördelar som finns för en så stor fond, är Handelsbanken Sverigefond Index en av de dyrare på listan, avgiften ligger på 0,65 procent.

I botten på listan ligger Capinordics Topp 30 Sverige med med 9,9 procents uppgång. Capinordics fond är också den dyraste i sammanställningen med en avgift på 0,8 procent men fondavgiften förklarar bara hälften av gapet upp till Avanza Zero.

Skillnaden i kronor och ören kan illustreras med ett exempel: Den som i januari 2007 hade 100 000 i Avanza Zero hade vid senaste årsskiftet 116 200 kronor. Motsvarande summa i Capinordic Topp 30 Sverige hade vid samma tidpunkt vuxit till 109 900, en skillnad på 6 300 kronor.

Intressant i sammanhanget är att nästan alla indexfonderna på listan slår genomsnittet för aktivt förvaltade Sverigefonder. Catella Sverige Passiv, exempelvis, hamnar i mitten på E24:s lista över indexfonder och fonden har de senaste fem åren stigit med 24,9 procent. Snittet för alla Sverigefonder, enligt fondtjänsten Morningstar, är 22,6 procent.