En fond som i sin tur placerar i andra fonder – ett sparkoncept som ska ge bättre riskspridning och resultat även för ointresserade och lata småsparare.

Men under broschyrernas välpolerade ytor och rådgivarnas retoriska handgrepp döljer sig en något mer komplex sanning.

Ta Swedbank Robur Access Offensiv, en fond-i-fond där du som kund betalar en årlig avgift på 1,8 procent av ditt sparkapital.

Fonden kan investera både i Swedbanks egna fonder, eller i fonder som förvaltas av externa bolag. Som kund får du därigenom en bredare portfölj och tillgång till värdepapper som, åtminstone enligt bolaget, ofta inte är tillgängliga för vanliga småsparare.

Det tjusiga, i alla fall för Swedbank, är dock att banken får mellan 25 och 50 procents rabatt när de anlitar externa fondförvaltare.

Med detta i bakhuvudet visar en genomgång av alla fondens betydande* tillgångar att den vägda snittavgiften, det som fonden betalar till de underliggande fonderna (egna och externa), uppgår till 0,83 procent per år. (Till höger kan du se hur vi räknade).

Det fondbolaget köper in till en avgift på 0,83 procent, säljs således till kunden för 1,8 procent.

Dessutom ligger närmare 40 procent av tillgångarna i Swedbanks egna fonder som uteslutande är billigare än den överliggande fond-i-fonden, Access Offensiv. Fondens enskilt största innehav, motsvarande 20 procent av kapitalet, är en Swedbank-fond med en årlig avgift på 0,5 procent. Det ger Swedbank en fin marginal.

Swedbank Roburs vd Mats Lagerqvist understryker att bolaget genom sparformen tillhandahåller ”dubbla kompetenser”, dels genom urvalet av aktier i de underliggande fonderna, och dels genom att aktivt förvalta en fond-i-fondportfölj.

Denna urvalsprocess, som många sparare varken kan eller orkar genomföra själva, tarvar således ett högre pris mot kunden.

– En "fond i fond" levererar en mertjänst i jämförelse med en "vanlig" fond, nämligen det aktiva urvalet av olika fonder. Det är detta som kostar oss mer och därför får en fond i fond ibland lite högre avgift, skriver Mats Lagerqvist i ett mejl via informationschefen Pär Bäckman.

Ett ögonkast i fondbolagets broschyrer visar dock att samtliga fem Access-fonder (fond-i-fonder) förvaltas av en och samma person, Pia Haak. Tillsammans rymmer dessa fem fonder över 7 miljarder kronor – lika mycket som Stora Ensos sammantagna börsvärde.

Och den nedslående dystra sanningen är att ingen av dessa fem fonder har slagit jämförelseindex under åren 2004 till 2009. Access Offensiv, som avhandlades ovan, ligger 15 procentenheter under sitt index.

Under samma period har moderbolaget, Swedbank Robur Fonder, tjänat 1,5 miljarder kronor.

– Våra fonders mål är att slå sina respektive jämförelseindex på lång sikt, vilket gör att enstaka år som jämförelse lät blir fel, kommenterar Mats Lagerqvist de senaste årens dåliga avkastning.

*Granskningen innefattar alla innehav som ensamma motsvarar mer än 1 procent av fondförmögenheten.

Läs hela korrespondensen mellan E24 och Swedbank Robur:

E24: Fonderna ger absolut avkastning men tycks inte slå index annat än periodvis. Varför? Är respektive index en bra måttstock?

Lagerqvist: Våra fonders mål är att slå sina respektive jämförelseindex på lång sikt, vilket gör att enstaka år som jämförelse lätt blir fel. Sedan håller vi med, det finns idag andra, och bättre, mått. Ett av de viktigaste är rating, d.v.s. den betygssättning fonden har. Ytterligare ett mått är absolutavkastningen, d.v.s. vad spararen de facto erhållit i avkastning/värdestegring.

E24: Fonderna är inte sällan dyrare än ”vanliga” blandfonder. Hur motiveras det?

Lagerqvist: En "fond i fond" levererar en mertjänst i jämförelse med en "vanlig" fond, nämligen det aktiva urvalet av olika fonder. Det är detta som kostar oss mer och därför får en fond i fond ibland lite högre avgift. Man kan säga att en fond i fond innehåller en del rådgivning som en "vanlig" fond inte gör. Vi har dessutom valt att fastställa fondens totala avgift, oavsett hur stor avgift de underliggande fonderna har. Den avgift spararen betalar inkluderar alltså både underliggande fonds avgift och vår egen. Spararen vet alltid hur stor avgiften är.

E24: Inte sällan placerar fonderna någonstans runt 20 procent i Swedbanks egna fonder, vilket dock är lite i förhållande till vissa andra aktörer. Är Swedbanks fonder så pass bra att en sådan viktning är motiverad?

Lagerqvist: Du har helt rätt, vi har en betydligt lägre andel egna fonder i våra fond i fonder. Vi har inte någon förutbestämd andel som måste vara just Swedbank Robur fonder (eller någon annans fonder). Den andelen varierar över tiden, helt beroende på hur förvaltaren ser på samtliga tillgängliga fonder som han har att välja mellan. Samtidigt blir vi väldigt glada att våra egna fonder kommer med, det visar bara att vi är framgångsrika och att vi står oss väl i en internationell konkurrens. Bl.a.våra utnämningar (exempelvis som nordens bästa fondbolag tre år i rad - Lipper Award) visar att vi står oss mycket väl i den internationella konkurrensen.

E24: Vad har ni för marginaler på fond-i-fond i förhållande till en ”vanlig” aktiefond?

Lagerqvist: Vi redovisar aldrig några marginaler för någon av våra fonder. Dock har vi valt en något annorlunda avgiftsstruktur. Många låter de underliggande fonderna ta ut sin avgift och ovanpå deras avgifter lägger de sedan sin egen. Dels blir avgiften ganska hög, dels vet inte spararen hur stor avgiften blir, utan den kommer variera beroende på vilka fonder som tid till annan fonden placerar i. Swedbank Robur har valt en annan modell. Vi har faställt fondens totala avgift, oavsett hur stor avgift de underliggande fonderna har. Den avgift spararen betalar inkluderar alltså både underliggande fonds avgift och vår egen. Spararen vet alltid hur stor avgiften är.