2009 blev ett rekordår för fondsparandet. Nettoinsättningen i fonder var 135 miljarder.

Vi sparar i fonder oavsett om vi vill eller inte. I det allmänna pensionssystemet har vi premiepensionsfonderna.

I tjänstepensionerna har vi också möjlighet att välja fonder för våra pensionspengar. Med de nya avtalen på arbetsmarknaden förväntas allt fler löntagare ta ansvar för att själva välja fonder för sina pensionspengar.

Dessutom har vi privat pensionssparande där fonder är ett alternativ för olika pensionsförsäkringar och IPS, individuellt pensionssparande. Numera sparar allt fler i fonder inom en kapitalförsäkring.

I dag har vi svenskar cirka 1 500 miljarder sparade i fonder. Det kan jämföras med i början på 70-talet då fondsparandet bara var 300 miljoner.

Sju av tio svenskar sparar i fonder. Och räknar vi med sparandet i premiepensionsfonderna är det nio av tio. Var tredje krona vi sparar har vi i fonder. 1980 var det bara 0,4 procent.

Vi har i Sverige fått en tradition av individuellt fondsparande. Den stora förändringen var 1978 då den dåvarande moderate finansministern Gösta Bohman som drev igenom skattebefriat sparande i aktie- och räntefonder.

Socialdemokraterna tog över 1982 och 1984 döpte efterträdaren Kjell-Olof Feldt om fonderna till allemansfonder. Fram till 1991 var all avkastning skattefri. Sedan försvann fördelarna successivt för att 1997 upphöra helt.

I dag finns det fonder som fortfarande heter något med allemansfond men de har inga fördelar, snarare är de ofta dyrare än andra motsvarande, yngre fonder. I senare avsnitt av Fondskolan tar vi bland annat upp avgiftens betydelse.

Fonderna har två grundläggande inriktningar, aktier och räntebärande papper.

Aktiefonder har många fördelar. De ger möjlighet att ta del av vad aktier kan ge i avkastning utan kravet på att välja de rätta. Det kräver inte heller att du har ett tillräckligt stort kapital för att få en bra avvägd portfölj. För att spara i fonder kan det räcka med att sätta i en hundralapp eller två.

Aktiefonder ger också möjlighet att på ett enkelt sätt placera på andra håll i världen. Tror du till exempel på att ekonomin i Indonesien kommer att växa under den tid du sparar så kan du ha en del av dina pengar placerade i aktier i det landet.

Tror du på att en viss bransch kommer att få en lysande framtid så finns det branschfonder att placera i. I dag har vi fonder med de flesta tänkbara inriktningar. Hur du sätter ihop en bra fondportfölj tar vi också upp längre fram i Fondskolan.

Fondsparande är också ett bra sätt att spara i obligationer och andra räntebärande papper. Istället för att köpa dem en och en, ofta till stora belopp, så finns möjligheten att spara i obligationsfonder och då få bred placering med små insatser.

En annan form av räntefonder har korta placeringar ofta kallade likviditetsfonder. De är ett alternativ till bra sparkonton.

Framför allt är de bra om du har en fondförsäkring, där du kan byta fonder när du vill utan kostnad, och under en tid vill parkera dina pengar utan att riskera att de sjunker i värde.

I kommande avsnitt av Fondskolan får du lära dig mer om olika typer av fonder.

Vi i Sverige är i allmänhet mycket kunniga om fonder och fondsparande. En del påstår att vi är bäst i världen.

Därför kan det kännas onödigt med en fondskola. Men vi hoppas att du ska få ny inspiration, hitta korn av ny kunskap och få en nytändning i ditt fondsparande.

Och är du ung och inte har börjat spara i fonder så kan du ha nytta av att lära dig det grundläggande. Precis som i en bilkörskola.

För det finns ju också risker med fonder. Du som gasar för ivrigt utan att ha kunskapen riskerar att köra av vägen och hamna i diket.