KOMMENTAR | Den nya kassakon

De flesta av oss känner då och då en vatrötthet. Vi är trötta på att välja elbolag, mobiloperatör, försäkringar och mycket annat.

När vi ska spara vill vi också gärna att det ska vara enkelt. Därför kan det kännas övermäktigt att välja bland över 1 000 fonder på den svenska marknaden. Och många av oss är beredda att betala lite mer bara för att få slippa välja.

Det vet bankerna och därför satsar bankerna allt mer marknadsföring på sina fond-i-fonder. Och det lönar sig.

Aktiefonder är i sig en bekväm sparform. Istället för att välja bland alla aktier världen över kan du köpa en fond. Då får du en aktieportfölj med den inriktning du vill ha.

Men det är bra att sprida riskerna och inte bara ha en fond. Så istället för att själv plocka ihop en fondportfölj finns fond-i-fonden med flera fonder.

Frågan är om fond-i-fonden är den bästa riskspridningen. Kanske kommer någon på att det är dags för fond-i-fond-i-fond?

Idén med fonder är bra. Det är få som har det kapital och den kunskap som krävs för att bygga en egen aktieportfölj. Detsamma kan även sägas om fond-i-fonder.

Problemet är priset.

Det finns aktivt förvaltade fonder och det finns indexfonden. Indexfonden sköts av en dator och följer strikt en viss marknad som exempelvis den svenska börsen. Den aktivt förvaltade fonden har vanligen en högre förvaltningsavgift.

Problemet är att många aktivt förvaltade fonder inte är så aktivt förvaltade i praktiken. De följer också index men till en högre kostnad för spararen. Det är ett oskick när du får betala 1,5 procent i förvaltningsavgift för en fond som aldrig presterar bättre än den som kostar 0,5 procent.

Fond-i-fond är att ta detta problem ett steg längre. Fondavgifterna är ännu högre, ofta kring 1,85 procent, men de kan också vara högre.

Frågan är om det är rimligt att ta ut avgift på avgift. Arbetet är inte större att välja mellan olika fonder än att välja mellan olika aktier.

Då säger förvaltarna att den högre avgiften motiveras av att det finns underliggande avgifter i de fonder man placerar i.

Så om du väljer en fond-i-fond är det viktigt att avkastningen blir så god att det motiverar den höga avgiften. Ser vi den historiska avkastningen så är det inte så. En kandidatuppsats av Fredrik Olsson och Erik Tobias Gerner (Fond-i-fond: En studie av produkten med fokus på avgifter, avkastning och risk, Stockholms universitet 2006) visar på att det kan finnas ett omvänt samband, en högre avgift ger en lägre avkastning. Andra studier har liknande resultat men det finns även studier som visar att avgift och avkastning inte har något samband alls.

Olsson och Gerner har även intervjuat människor som placerar i fond-i-fond. Motivet till att välja en fond-i-fond var framför allt att de ansåg sig vaken ha tid eller kunskap att på egen hand förvalta sitt kapital.

Avgiften fanns det i många fall inget intresse för.

Med andra ord, avgifterna är höga för att det går att ta ut höga avgifter.

En fördel med fond-i-fond som ofta framhålls är att fonden kan placera om utan att det utlöser någon reavinstbeskattning. För den som själv skapat en fondportfölj och vill förvalta dessa fonder aktivt försvinner mycket pengar i de avskattningar som sker vid varje positiv affär.

Men med framväxten av billiga och enkla kapitalförsäkringar faller en del av detta argument. Inom en kapitalförsäkring går det att placera om bland fonderna utan att det utlöser kapitalvinstbeskattning. (Kapitalförsäkringen har dock en annan beskattning med sina för- och nackdelar som jag lämnar därhän denna gång.)

Så fråga dig när du står vid bankdisken varför du får rekommendationen att placera i någon av bankens fond-i-fonder. Är det för att göra livet enklare för dig eller är det för att dessa fonder ger mer intäkter för banken?

Fotnot: Sparar du under lång tid får avgiften stor betydelse. Anta att du har tre fonder som alla går lika bra, 7 procent per år exklusive avgifter. Avgifterna i de tre fonderna är 0,5 procent, 1,5 procent och 2,0 procent. Har du placerat 100 000 kr så har du efter 20 år och före skatt i den första fonden ca 350 055 kr, i den andra 286 022 kr och i den tredje 258 343 kr.