Banker rekommenderar nästan alltid sina kunder att välja aktivt förvaltade fonder istället för indexfonder. De aktivt förvaltade fonderna har en högre avgift än indexfonderna, men målet sägs vara att de pengar som sätts in i en aktivt förvaltad fond ska ge bättre avkastning än index.

I boken "Bankbluffen" har författaren, tillika redaktören på E24, Joel Dahlberg, gått igenom alla de aktivt förvaltade fonder som storbankerna presenterar i sina årsrapporter eller på sina webbplatser, totalt 323 stycken.

Han har kontrollerat hur många av dessa fonder som har slagit index under en femårsperiod, 2004-2008. De fonder som inte jämför sig med något index, exempelvis hedgefonder, har uteslutits från underlaget. Vissa fonder har inte funnits under hela perioden varför mätperioden har blivit kortare.

"Resultatet är minst sagt avskräckande. Av de knappt 270 fonder som funnits i längre än två år och har ett jämförelseindex har 27 lyckats slå sitt index, alltså ganska exakt var tionde fond", heter det i boken.

SEB var det fondbolag som lyckades bäst under perioden, där lyckades var sjunde fond slå index. Det sämsta utfallet stod Handelsbankens fonder för med endast tre fonder som slog index. Hos Nordea slog fyra fonder index och hos Robur sju stycken.

Av de 270 fonderna var 90 stycken ränte- och blandfonder, ingen av dessa 90 fonder överträffade sitt jämförelseindex under femårsperioden.

Författaren redovisar de svar som några av fondförvaltarna har lämnat på frågan vad de anser vara ett godkänt resultat för fondverksamheten.

Carina Tovi, vd för Swedbank Roburs fondverksamhet, tycker att fondernas resultat är godkänt. Nordeas svar på samma fråga är att fondförvaltarna visserligen strävar efter att fonderna ska slå sina jämförelseindex men att det inte finns några konkreta mål.

Just när det gäller räntefonder säger Jonas Lindmark, analytiker på den oberoende fondbevakningstjänsten Morningstar, att själva förvaltningen inte kan påverka så mycket av en fonds resultat.

Det är liten skillnad mellan vad olika räntepapper ger i avkastning, och därför blir skillnaden mellan de olika fonderna marginell. Avgiften får därför stor betydelse för den avkastning spararen får.

- De som har låga avgifter lyckas bättre än de som har höga avgifter, men själva förvaltningen kan inte påverka så mycket. Ju högre avgiften är, desto större blir avståndet till index, konstaterar Jonas Lindmark.

Det finns exempel där banken i sin marknadsföring styr kunden till de fonder där avgiften är högst, men kunderna frågar dessvärre sällan vad fonderna kostar.

- Vore det en bil skulle kunden fråga vad den kostar. Men få frågar efter prisskillnader mellan fonder, och få väljer därför det billigaste alternativet, säger Jonas Lindmark.

En enklare struktur kan dock få fondsparare att välja billigare fonder, PPM är ett exempel på det.

- PPM visar att hälften av spararna hittar de fonder som har lägst avgift. AMF:s Sverigefond är den fond som de aktiva PPM-spararna har mest pengar i. I en enkel struktur fattar folk att de ska välja låga avgifter - men så har storbankerna också låga marknadsandelar i PPM, säger Jonas Lindmark.