”Acta Kapitalförvaltning jobbar hårt för dina pengar”. Så heter det i reklamen på hemsidan. Enligt hemsidan erbjuder bolaget spar- och investeringslösningar och förvaltar drygt 100 miljarder kronor åt omkring 85 000 kunder i Sverige och Norge. Men nu ifrågasätts några av bolagets mest lönsamma sparprodukter i samband med en granskning av tidningen Aftenposten.

Aftenposten har talat med 30 pensionärer som köpt en sparprodukt som i Norge kallas Boligutleie Holding IVAS. I Sverige marknadsförs samma produkt under Hyresfastigheter Holding IV Vit AB.

I princip handlar det om att Acta startar ett aktiebolag, gör en nyemission, plockar in pengar och sedan investerar i fastigheter som sedan ska realiseras. Och det är Actas försäljningsmetoder och svindlande höga förvaltningskostnader som kritiseras.

Actas försäljare har bland annat gjort försäljningsoffensiver på äldreboenden, och pensionärer har berättat om hur de har råtts att belåna sina hus för att få hävstång på sina investeringar. I vissa fall har sparare till och med fått rådet att lånefinansiera hela sin investering.

Actas försäljningsmetoder har till och med fått den norska finansministern Kristin Halvorsen att ta bladet från munnen.

- Det är som om de säljer Tupperware, säger hon till Aftenposten.

För närvarande säljer Acta liknande produkter i Sverige. Nu på torsdag stängs exempelvis en emission som riktas till svenska sparare. Det handlar om att Acta vill plocka in upp till en halv miljard kronor vid en nyemission i bolaget Global Fastighet Utbetalning 2008.

Acta marknadsför denna produkt som ett alternativ till traditionellt banksparande. Och ”förutom obligationer, aktier och olika fondplaceringar har fastigheter framstått som ett separat och lönsamt alternativ”, skriver Acta.

Dock jämför man inte kostnaderna för vanliga fondplaceringar med kostnaderna för att vara med och investera i Actas fastighetsaffärer.

Det första som händer om en investerare stoppar in 10 000 kronor vid emissionen är att Acta tar 2 procent, 200 kronor, i så kallat teckningsarvode. Dessutom tar Acta 20 procent för besväret att göra emissionen och köpa fastigheter. Betalningsstrukturen är uppbyggd på ett sådant sätt att Acta, och samarbetspartnern ABG Sundal Collier, tjänar mer pengar ju mer fastigheterna belånas eftersom arvodet baseras på eget kapital och lån.

Målet är en avkastning på minst 9 procent årlig avkastning på eget kapital före skatt. Det är ungefär vad man brukar förvänta sig att börsen ska ge. Men som grädde på moset tar Acta dessutom 15 procent av avkastningen utöver 9 procent.

Tillkommer gör också en årlig förvaltningsavgift på 0,35 procent. Men eftersom detta baseras på det samlade marknadsvärdet på fastigheterna - vilka belånas - så kommer förvaltningsavgiften uppgå till över 1 procent av de pengar som kunderna investerat.

Likviditeten är också låg. Om investeraren vill sälja sitt innehav i portföljen innan den realiseras kommer Acta att ”försöka” bistå med andrahandsomsättning av aktier. För det besväret tar Acta 3 procent av aktiernas värde.

För investeraren är alltså avkastningen på 9 procent – efter att en dryg femtedel försvunnit i avgifter - ingenting som kapitalförvaltaren kan garantera.

Acta däremot gör den stora vinsten när kapitalförvaltaren sätter upp fastighetsbolaget. Och ju fler liknande fastighetsbolag Acta sätter upp, och ju mer fastigheterna belånas, desto mer pengar tjänar man.

Moderbolaget i Actakoncernen, Acta Holding ASA, har sedan 2001 varit noterat på Oslo Börs. Sedan årsskiftet har bolaget tappat närmare 60 procent av sitt börsvärde som nu uppgår till 2,8 miljarder svenska kronor.