I fokus för marknaderna är inte längre Grekland där budget- underskottet har stigit till nästan 13 procent av BNP och där strejker och växande motstånd i fackföreningsrörelsen hotar att sabotera Atens utlovade svångremspolitik.

”Den största krishärden är inte Grekland utan Spanien som hade budgetöverskott för bara några år sedan och nu har väl- diga underskott”, skriver nobelpristagaren Paul Krugman i sin blogg för New York Times.

Spaniens börsindex IBEX35 fortsatte igår sin utförsfärd efter ett kraftigt fall på 5,9 procent i torsdags, den djupaste nedgången sedan november 2008. Detta samtidigt som Spaniens premiärminister Jose Luis Rodriguez Zapatero försvarade landets ekonomiska politik och lovade att sänka budgetunderskottet från 11,5 procent till 3 procent av BNP fram till 2013.

–Vi vet vilka reformer som krävs och jag är övertygad om att vi har det spanska samhället bakom oss, sa Zapatero enligt nyhetsbyrån Bloomberg på ett möte med amerikanska affärsmän.

Marknaderna reagerade med skepsis. Standard & Poors sänkte kreditbetyget för Spanien till AA+ från AAA och förändrade utsikterna till negativa istället för stabila.

På valutamarknaden föll euron tidvis till 1,3667 dollar, den lägsta kursen på nästan nio månader. Samtidigt steg priset för att försäkra sig mot kreditförluster i Spanien från 170 till 182 baspunkter för femåriga Credit Default Swaps, i Portugal från 229 tilkl 238 och i Grekland från 427 till 444 baspunkter. Att försäkra ett grekiskt lån på 10 mil- joner euro kostar nu rekordhöga 444000 euro årligen.

Bakom utvecklingen ligger en rädsla för att åtstramningarna i Grekland, Irland, Spanien och Portugal – som drabbats av vad som nu har döpts till ”PIGS- krisen” – ska strypa den bräckliga återhämtningen i Eurozonen, som enligt Europeiska centralbanken väntas växa med bara 0,8 procent i år och 1,2 procent 2011.

Andra pekar på att spänningarna i den monetära unionen återspeglar sjunkande konkurrenskraft i framför allt södra Europa. Gapet mellan en svag periferi och ett starkt centrum riskerar på sikt att spränga hela valutaunionen, varnar exempelvis ekonomiprofessorn Nouriel Roubini som var en av de första som förutsade finanskrisen långt innan Lehman Brothers gick omkull.

Till försvar för Eurozonen ryckte i torsdags ECB-chefen Jean-Claude Trichet ut: ”Tillåt mig påpeka att flera andra stora industriländer har högre budgetunderskott än Eurozonen. USA har över 10 procent. Japan har över 10 procent.”

Eurozonen kommer enligt IMF att ha ett underskott på cirka 6 procent i år.