Minska dina kreditkortsskulder med 70 procent!

Bli skuldfri snabbt!

I ett USA där alla skriker sig hesa efter nya jobb kan i alla fall en bransch stoltsera med en hyper­snabb expansion. Sedan finans­krisen har runt 2 000 nya företag poppat upp inom en ytterst lukrativ sektor: skuldsanering.

Företag med namn som Debt America, Debt Relief Center och Credit Solutions America pumpar ut reklam som lovar att lirka ut medel-Joes ben ur kreditkortförtetagens rävsax och det både snabbt och smärtfritt.

Det finns till och med en särskild firma som riktar sig till kristna, Christian Debt Consolidators. Om Gud har ett finger med i spelet är oklart men gemensamt för detta och andra bolag är att de lovar att förhandla med bankerna för att trolla bort delar av skulden.

Gemensamt, har det också visat sig, är att de tar ut hutlösa avgifter i förskott och inte allt för sällan lämnar sina kunder mer skuldsatta än när de kom. Efter flera skandaler införs den här veckan nya tuffare regler för branschen. Men lockelsen i att hitta en snabb väg ur skuldträsket är förståelig.

Det genomsnittliga amerikanska hushållet har runt 110 000 kronor i kreditkortskulder. Pressade banker har skärpt sina indrivningsrutiner. För den som ligger efter med betalningarna är det inte ovanligt med upp till 40 till 50 automatiska telefonsamtal från banken. Om dagen!

En sådan dust med en digital version av Hells Angels skulle nog få vem som helst att låta plastkortet ligga kvar i plånboken ett tag.

Konsumtion står för två tredjedelar av den amerikanska ekonomin och ligger bakom de senaste decenniernas snabba tillväxt.

En hel del av shoppandet skedde dock på krita: de amerikanska hushållens skulder, inklusive bolån, har dubblats var tionde år sedan 1980 och nådde som mest 14 500 miljarder dollar i början av 2008.

Mätt på ett annat sätt – som andel av den disponibla inkomsten – steg skulderna från under 100 procent vid det här seklets början till rekordet 138 procent 2007.

Nu går det åt andra hållet. I snart två år har det amerikanska folket börjat spara pengar igen och betala av på sina skulder (till skillnad från staten USA, se förra veckans krönika). Det brukar också anges som en de viktigaste förklaringarna till varför ekonomin har haft förtvivlat svårt att ta fart och att den höga arbetslösheten biter sig fast som höstkyla i skinnet.

För första gången på årtionden har Joe blivit en Spara istället för en Slösa. I alla fall enligt siffror från centralbanken Federal Reserve som visar att de amerikanska hushållens skulder minskat med hela 610 miljarder dollar de senaste två åren.

Kreditkortsanvändandet har sjunkit 23 månader i rad. Som andel av inkomsten har skulden krympt till 126 procent. Och så vidare.

Men det finns två sätt att bli kvitt skulder. Antingen betala av eller inte betala alls vilket tvingar banken att skriva av lånet och stryka det från sina böcker.

En artikel i Wall Street Journal i veckan avslöjade att det senare står för nästan all skuldminskning bland USA:s konsumenter de senaste två åren.

Om man räknar bort avskrivna lån har amerikanerna lyckats hyvla bort blygsamma 0,08 procent av sina lån per år sedan 2008. Samma fenomen förklarar nedgången i kreditkortsskulder, enligt sajten Cardhub.com.

Den skuldsanering som många trodde pågått i de amerikanska hemmen i två år och som snart skulle få upp köphumöret igen har alltså knappt börjat. I stället ökar antalet personliga konkurser och utmätta hus.

Amerikanen har förstås inte bara skulder utan tillgångar också, men har de minskat under krisen. Snittfamiljen är ändå god för 1,3 miljoner kronor. Men fördelningen av välståndet är skev och siffran dras upp av ett litet antal überrika. Miljoner vanliga familjer sitter i stället med ett hus som är värt mindre än lånet.

För president Obamas försök att kickstarta ekonomin är det här dåliga nyheter. Det kan ta tid innan The American Consumer vaknar till liv igen.

Baksmälllan är påtaglig även för de amerikanska bankerna som under åren tjänat stora pengar på kreditboomen.

Kanske är det en händelse som ser ut som en tanke att de amerikanska kreditkortsföretagen nu ser ut att göra en efterlängtad inbrytning på den kinesiska marknaden. Där har shoppandet knappt börjat. Skuldsaneringsbolagen står säkert redo att följa efter.