Oron har de senaste veckorna på nytt blossat upp för att Ungern ska bli ett nytt Grekland. Den ungerska valutan, forinten, försvagades och räntorna steg sedan förhandlingarna mellan IMF, EU och den ungerska regeringen om ekonomiskt stöd till landet brutit samman.

– Om det ska komma några nya utbetalningar så måste man vara på god fot med de här institutionerna. Nu har ju Ungern under de senaste två, tre kvartalen inte dragit på de pengar som funnits tillgängliga, då man har inte haft behov av det. Man har kunnat finansiera sig i marknaden istället, säger Mats Olausson.

Men han betonar att det är en osäker tid och om den europeiska statsfinansiella krisen får ny energi under sensommaren eller hösten kan det komma att ligga Ungern i fatet att landet i dagsläget inte har ett bra samarbetsförhållande med IMF och EU.

– Sedan är det väl möjligt att man i ett sådant läge ganska snabbt skulle fatta de beslut som krävs, att man skulle förbinda sig till de beslut som IMF kräver och som den förra regeringen redan har förbundit sig till. Å andra sidan får regeringen då göra avsteg från den politik som man har vunnit valet på och säkerligen har man ett öga på lokalvalen som äger rum den tredje oktober.

Högerpartiet Fidesz vann det ungerska valet i april och fick bilda regering. Med drygt hälften av rösterna i valet och två tredjedels majoritet i parlamentet har den nya ungerska regeringen en stark ställning och stor möjlighet att driva den politik den önskar.

Mats Olausson poängterar att Fidesz gick till val på en helt annan ekonomisk-politisk strategi än vad IMF och EU förespråkar när det gäller hur man ska återhämta sig från finanskrisen.

– Den nya ungerska regeringen vill föra en mer expansiv ekonomisk politik, de vill så att säga gasa sig ur krisen. Den offentliga sektorn ska göra satsningar och skapa jobb, så att det får igång tillväxten och skapar skatteintäkter.

Han betonar att den nya regeringen inte hunnit sjösätta sin politiska strategi på ett sätt så att den hunnit ge några resultat.

Det främsta politiska avtryck Fidesz-regeringen hunnit med var då ett par regeringsföreträdare i början på sommaren gick ut och förklarade att det endast fanns små möjligheter för Ungern att undvika ett Greklandscenario. Uttalandena skapade oro för att den europeiska skuldkrisen, ”PIIGS-krisen” började sprida sig till andra länder och gjorde att börser världen över föll.

Men Mats Olausson menar att alla med lite insikt i ungerska förhållanden borde ha insett att det endast handlade om inrikespolitisk retorik, uttalanden som gjordes för att dämpa förhoppningarna hos dem som röstat på Fidesz om vad den nya regeringen skulle kunna uträtta.

Även om Ungern har problem så arbetade den förra regeringen med budgetsaneringen sedan 2006, säger han.

– Man ligger ungefär fyra år före Grekland i att sanera sina statsfinanser.

– Det har visserligen inneburit att statsskulden nästan har fördubblats, till ungefär 80 procent av BNP. Men det strukturella budgetunderskottet i Ungern är bland de minsta i Europa, vilket innebär att om väl konjunkturen återhämtar sig så har inte Ungern en situation där man har ett stort ofinansierat budgetunderskott. Det är stor skillnad på Grekland och Ungern.

Enligt Mats Olausson fanns det en god möjlighet för den nya regeringen att ta över efter den förra regeringens budgetsaneringsarbete, ett arbete som kostade dem ungefär hälften av rösterna i vårens val.

– Man kunde ha tagit upp stafettpinnen och fortsatt föra en stram budgetpolitik och kompletterat med tillväxtfrämjande strukturreformer som företrädaren inte mäktade med.

– Och i takt med att världskonjunkturen återhämtar sig skulle man gradvis kunnat flytta över den finanspolitiska foten från bromsen till gasen, och kunnat göra det med bibehållet och stärkt förtroende. Men de första initiativen från den nya ungerska regeringen har inte direkt varit i den riktningen och det har inneburit en besvikelse.

Trots att Ungern i stort sett saknar likheter med Grekland när det gäller den finansiella situationen så finns det ändå saker som är oroande när det gäller den ungerska ekonomin. Landet är en tillväxtekonomi men ändå har Ungerns statsskuld nästan fördubblats de senaste tio åren. I de flesta andra tillväxtländer har utvecklingen den omvända med sjunkande statsskulder, enligt Mats Olausson.

Han säger att om det på nytt skulle komma fram nya negativa uppgifter om exempelvis Grekland eller Spanien som gör att marknaden börjar oroa sig igen för staters finansiering, då riskerar inte bara Ungern utan även Rumänien att komma att betraktas som kandidater till nya ”PIIGS-länder”.

Men i Rumänien har regeringen valt att ta det politiska priset för att upprätthålla de goda relationerna med IMF.

Därmed minskar oron för att det ska gå illa för Rumänien, som sedan början av den här veckan är föremål för IMF:s granskning huruvida landet ska få fortsatt stöd.

– Den rumänska regeringen har utfört väldigt strama, ytterligare, budgetnedskärningar. Bland annat handlar det om stora nedskärningar på pensioner och offentliganställdas löner. Det kommer naturligtvis att dämpa tillväxten och öka arbetslösheten i ekonomin. Men det är ett pris som man måste betala för att upprätthålla fortsatt stöd från IMF, säger Mats Olausson.