Det är ett av de budskap som finansminister Anders Borg har med sig till Schweiz när han idag framträder i flera av programpunkterna vid årets Världsekonomiska Forum i Davos.

Bonusar har sin funktion. Om de är rimligt utformade.

– Men om bonussystemen löper amok blir de ett samhällsproblem, säger finansministern som menar att Internationella Valutafonden (IMF) skulle vara väl lämpat att stå som ”fadder” till ett internationellt regelsystem.

Statsminister Fredrik Reinfeldt var i elden redan igår. Vid en välbesökt paneldiskussion på temat Europas framtid, med bland andra EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och ECB-chefen Jean-Claude Trichet, varnade han för att de många krispaket som nu dras igång riskerar att driva budgetunderskotten till alldeles för höga nivåer i många länder.

– Vi måste vara försiktiga med statsfinanserna. Om vi driver på stimulanspolitiken för hårt kan vi bygga upp nya obalanser i Europa och internationellt. Det är något vi lärde oss i Sverige under 1990-talet, säger Reinfeldt.

– Jag tror att regeringarna kommer att få lägga ner mycket arbete på statsfinanserna under de närmaste fem åren efter det att krisen har blåst över, tillägger Anders Borg.

– På sikt finns det en påtaglig risk för att kroniska budgetunderskott byggs upp på en del håll.

Reinfeldt manar över huvud taget till försiktighet och eftertanke när det gäller de åtgärder som nu sätts in för att dämpa krisen. Visst behövs det en översyn av det finansiella regelsystemet på EU-nivå.

– Vi behöver mängder av nya regler. Vi behöver rätt sorts regler. Få regler som gör jobbet. Det gör det också lättare för oss att göra jobbet ute i medlemsländerna, säger Reinfeldt.

Han vill också dämpa de entusiaster som vill ha ”europeiska lösningar” på bankkrisen.

Koordinering på EU-nivå är bra. Men banksystemen är nationella – och branschstrukturen skiljer sig mycket från land till land. Det ställer krav på nationella lösningar och krisinsatser. Det är politisk ogörligt att skicka bankstödspengar över gränserna.

– Jag är fullt medveten om att alla mina väljare inte älskar bankerna, sade Reinfeldt.

– Om vi använder skattebetalarnas pengar för att stötta en bank i ett annat land blir banken säkert lycklig. Men jag blir inte omvald, förklarade statsministern.

Både Reinfeldt och Borg passar också, vid ett möte med svenska medier i de myllrande konferenskorridorerna, på att skicka en ny, besk passning till de svenska bankerna.

De brister i samhällsansvar, deklarerade de.

– Jag träffar många svenska företagare som klagar på att de har problem med finansieringen. Dessutom har bankernas räntemarginaler börjat öka igen. Det är oacceptabelt, inte minst med tanke på att det i praktiken är Riksbanken som finansierar bankerna, menar finansministern.

– Jag är besviken på att bankerna inte tar sitt ansvar för långsiktiga företagskunder, säger han.

Och statsministern pekade på en annan komplikation. Finanskrisen har lett till att många av de svenska multinationella företagen ”tagit hem” sina kreditbehov till Sverige. Det ökar trycket på de svenska bankerna.

Samtidigt tänker Borg slå ett slag för att staterna ska vara beredda att bygga institutioner för att gå in som delägare eller helt ta över banker som är på fallrepet.

– Det finns fortfarande en påtaglig motvilja mot det i en del länder, säger finansministern men betonar också att det är viktigt att man då har en tydlig exit-strategi: En plan för att – som i Sverige efter 1990-talskrisen – återprivatisera bankerna när de ekonomiskt sanerats.