Förra veckan klarade den grekiska regeringen det stora testet när den största delen av en socialförsäkrings- och pensionsreform röstades igenom i torsdags.

– Det kommer dels att innebära försämringar vad gäller beloppen på pensionerna, dels försämringar vad gäller när man kan pensioneras, säger Hilda Fridh på Sveriges ambassad i Aten.

Reformen innehåller även förändringar i arbetsmarknadslagstiftningen som bland annat rör minimilönen och arbetstryggheten för ungdomar.

– I princip innebär detta en liberalisering av arbetsmarknaden, säger Hilda Frid.

Grekland har också kommit överens med Internationella valutafonden, IMF, om att utöka möjligheten till provanställning och förlänga provanställningstiden.

Och Greklands premiärminister Giorgos Papandreou verkar fast besluten att driva igenom föreslagna reformer. I praktiken har han inget val.

– Det hade spekulerats i att några skulle rösta emot det egna partiet vilket hade inneburit problem för den sittande regeringen. Men nu röstade samtliga partimedlemmar för förslaget, berättar Hilda Fridh.

Men det är inte bara egna partimedlemmar som Giorgos Papandreou tvingas ta upp kampen med. Omröstningen i torsdags utlyste den sjätte generalstrejken i ordningen.

– Det är inte så konstigt att reformerna väcker protester. Det här berör verkligen enskilda personer på ett mycket direkt sätt, säger Hilda Frid.

Samtidigt har den grekiska pressen i positiva ordalag rapporterat om att budgetunderskottet krymper snabbare än väntat.

Under det första halvåret 2010 minskade det med 46 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Regeringens mål var att minska underskottet med 39,5 procent.

Men det var framför allt tack vare att utgifterna minskade med mer än vad regeringen hade hoppats på som budgetmålet överträffades.

Intäkterna steg bara 7,2 procent, vilket var lägre än målet på 13,7 procent.

– Regeringen har inte ökat skatteintäkterna till den nivå man hade önskat. Recessionen har påverkat mer negativt än vad man tidigare räknade med, säger Hilda Fridh.

Och kreditmarknaden är fortfarande skeptisk till det krisdrabbade Grekland.

I tisdags lyckades visserligen Grekland sälja sexmånaders statsskuldsväxlar för 1,625 miljarder euro. Auktionen övertecknades och växlarna såldes till genomsnittsräntan 4,65 procent.

– Det är fortfarande en väldigt hög ränta jämfört med var tyska räntor ligger. Och den 10-åriga obligationsräntan stiger faktiskt svagt och ligger strax över 10 procent, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB:s ränteanalysavdelning.

De senaste veckorna har dock priset för försäkringar mot en grekisk konkurs på CDS-marknaden fallit något.

I slutet på juni ökade priset dramatiskt efter förnyad oro kring den europeiska skuldkrisen och efter att Federal Reserve uttryckt en mer negativ syn på den ekonomiska tillväxten.

Att försäkra ett femårigt obligationslån till Grekland kostade då drygt 1 000 baspunkter, vilket motsvarar en årlig kostnad på 1 000 000 euro för att försäkra en investering på 10 miljoner euro. Nu är motsvarande kostnad runt 750 000 euro.

Efter försäljningen av statsskuldsväxlar i tisdags tycker också Greklands finansminister George Papaconstantinou att det går åt rätt håll.

– Det är goda nyheter att ett tiotal utländska banker deltog i vad som främst brukar vara nationell angelägenhet, sa Papaconstantinou i en kommentar.

I samma andetag spådde han att Grekland möjligen kommer att kunna återvända till den internationella obligationsmarknaden nästa år om villkoren fortsätter att normaliseras.