Världens stats- och regeringschefer kämpade till långt in på natten mot lördagen för att förhindra ett fiasko. När upplösningen väl kom uppstod förvirring.

USA:s president Barack Obama annonserade att en överenskommelse om klimatåtgärder hade nåtts mellan USA, Kina, Brasilien, Indien och Sydafrika. Han medgav dock att vägen till att stoppa hotet från klimatförändringarna fortfarande var lång och att detta var "början, inte slutet".

- Men detta är ändå en framgång, sade Obama.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy som gärna ville vara först med nyheten hakade på. Han lämnade toppmötet och uppgav att de omkring 30 länderna där var eniga. Bland dem finns världens mäktigaste stater och även de som står för de största utsläppen.

EU-ordföranden, statsminister Fredrik Reinfeldt, utlyste en presskonferens. Den fick dock ställas in, eftersom det visade sig att ledarna på toppmötet inte alls hade diskuterat klart. Först en och en halv timme senare fanns det en uppgörelse.

- Det har varit mycket tufft, sade Reinfeldt efteråt.

Han medgav att överenskommelsen inte var perfekt och menade att orsakerna var att länder diskuterade andra saker än klimatet och var dåligt förberedda. Från EU-håll pekas Kina ut som den stora syndabocken för det urvattnade resultatet.

- Mötet fick ett positivt resultat, alla borde vara glada, sade Xie Zhenhua, chef för Kinas delegation.

Kina slogs för att slippa åtaganden som bromsar landets ekonomiska utveckling och var emot att det internationella samfundet skulle få kontrollera de självpåtagna åtagandena om utsläppsminskningar.

Den så kallade "Köpenhamnsöverenskommelsen" beskrevs av miljöorganisationer bland annat som en gigantisk besvikelse och en dödsdom för miljoner människor. Även många länderna var besvikna.

I överenskommelsen sätts målet upp att jordens temperatur inte ska få öka med mer än två grader. Men inga siffror nämns när det gäller utsläppsminskningar för i-länder eller u-länder. Det nämns inte ens någon siffra för storleken på utsläppsminskningarna till 2050. Tidigare har det hela tiden talats om minst 50 procent, men detta är nu struket.

FN:s klimatpanel har rekommenderat att i-länderna minskar sina utsläpp med 25-40 procent till 2020 för att tvågradersmålet ska kunna nås. Men med de hittills utställda löftena når de inte upp ens till 20. Tanken är nu att i-länderna ska anmäla sina utsläppsminskningsmål i en bifogad lista i överenskommelsen.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kunde inte dölja sin besvikelse. Framförallt beklagade han att överenskommelsen inte blir legalt bindande. Däremot ska arbetet med att få fram ett legalt bindande avtal fortsätta under 2010.

Överenskommelsen säger också att i-länderna ska ge 30 miljarder dollar i stöd till åtgärder för att skydda de fattigaste u-länderna från klimatförändringar 2010-2012. Från 2020 ska en fond på 100 miljarder dollar årligen finnas för att finansiera klimatåtgärder i den fattiga världen.