Efter den senaste månadens nya, branta fall för dollarn är den stora frågan: Kommer USA, Euroland och Japan att – för första gången på 13 år – gå samman om att stödköpa den amerikanska valutan i ett försök att åtminstone bromsa den nedgång som hotar att urarta i ett fritt fall?

”Ingen tjänar på en kollapsande dollar”, konstaterade Financial Times i en ledare igår och rekommenderade Federal Reserve, ECB och det japanska finansministeriet att dra igång ”samordnade interventioner” för att placerare som spekulerar i ett fortsatt dollarras för lånade pengar ska riskera att bränna fingrarna.

Analytikerna vid de stora amerikanska investmentbankerna Morgan Stanley och Goldman Sachs har i marknadsbrev förklarat att de nu håller ett skarpt vakande öga på de uttalanden som görs av de ekonomisk-politiskt ansvariga i Washington, Frankfurt och Tokyo.

–Även om jag inte tror att vi nått den smärtgränsen än blir argumenten som talar för interventioner på valutamarknaden gradvis allt mer övertygande, säger Stephen Jen, chef för valutaanalysen vid Morgan Stanley i London till Bloomberg.

Dollarns kursresa det senaste decenniet har varit en rätt vild berg- och dalbanetur.

I svenska pengar kostade USA-valutan 10:99 kronor när kursen nådde sin senaste topp i juni år 2001. Sen bar det utför: Minus 40 procent till 6:62 kronor i december 2004. Det följdes av en viss återhämtning. Dollarkursen steg igen med 25 procent – till som mest 8:25 kronor – fram till november 2005.

Men därefter har kurskurvan pekat stadigt neråt. Dollarn har sedan dess fallit med omkring ­ 27 procent. Och raset från toppnivån 2001 är hela 45 procent. (Och eftersom kronan på lite längre sikt i stort sett gått i takt med euron är växelkursförändringen gentemot EMU-valutan ungefär densamma).

Dollarn såg, i och för sig, ut att stabiliseras (runt 6:40 – 6:50 kronor) i början av året. Men i mitten av januari – i takt med att krisen på den internationella finansmarknaden på nytt djupnade – återupptogs kursfallet och dollarn noteras idag till den lägsta nivån gentemot yenen på 13 år (under 100 yen/dollar) och den svagaste mot euron någonsin. Och chockbeskedet från Wall Street om att den stora investmentbanken Bear Stearns råkat in i en akuta likviditetskris pressade igår eftermiddag ner noteringen mot kronan till 6:02 kronor/dollar.

Allt detta har alltså fått spekulationerna om att centralbankerna och finansdepartementen i USA-EMU-Japan kan komma att ingripa i marknaden genom att i stor skala köpa dollar för att stötta kursen.

Men samtidigt är det en riskabel politik. Det är långt ifrån säkert att en sådan operation skulle bli framgångsrik. Det är väldiga marknadskrafter man spelar mot. Valutaflödena över gränserna är gigantiska. Den globala valutamarknaden omsätter omkring 3200 miljarder dollar – bortåt 20000 miljarder kronor. Om dagen!

Och erfarenheten har också visat att en misslyckad intervention är sämre än ingen intervention. Dessutom är det fortfarande mycket som talar mot dollarn. Det gäller inte minst i spelet om styrräntorna.

Ränteskillnaden mellan USA och Euroland är betydande – och kommer att öka ytterligare. Federal Reserve har redan dragit ner styrräntan med 2,25 procent till 3,0 procent medan den är en hel procentenhet högre i EMU-blocket.

Och räntegapet växer redan nästa vecka då Fed – på tisdag – väntas sänka med 0,5–0,75 procent medan ett mer inflationsoroligt ECB ser ut att ligga kvar på 4,0 procent ett tag till.

Det sätter press på dollarn gentemot euron. Och det trycket ökar ytterligare av det faktum att de centralbanker i Kina och övriga Asien samt i Mellanöstern som sitter på gigantiska valutareserver försiktigt börjat styra om sin reservpolitik och dra ner andelen dollar till förmån för bland annat euron. Det är ingen drastisk omläggning det handlar om. Men på marginalen spelar den en roll.

Samtidigt menar allt fler ekonomer att dollarn redan fallit alltför mycket. Kursen har försvagats mer än vad som är nödvändigt för att USA ska få rätsida på sin bytesbalans, hävdade den europeiska tankesmedjan EEAG, med professor Lars Calmfors som ordförande, i sin årsrapport nyligen.