Medan det kinesiska parlamentet nu närmar sig slutet på sin årliga session har nya och blandade signaler hopat sig i Kinas ekonomi.

I samma veva har spänningen ökat i relationen med USA, inte minst sedan amerikanerna lovat sälja mer vapen till Taiwan och president Obama träffat den exiltibetanske ledaren Dalai Lama. Och i går anklagade Kinas biträdande centralbankschef Su Ying den amerikanske presidenten för att ”politisera” frågan om Kinas valutapolitik efter att Obama i torsdags efterlyst en ”mer marknadsbaserad” växelkurs för den kinesiska yuanen.

Därmed grumlades det intryck som gavs nyligen när en tung kinesisk företrädare för första gången signalerade att yuanen inte kan hållas låst till dollarkursen hur länge som helst. Amerikanska företag har länge retat sig på den låsningen, som infördes av Peking sommaren 2008 för att hjälpa Kinas exportörer mot den globala finanskrisens effekter. Men Peking tvekar uppenbarligen fortfarande att börja låta yuanen stiga igen.

Motsättningarna mellan USA och Kina har också ökat genom tvisten mellan Google och den kinesiska censuren. Igår skärptes läget när Kinas industri- och it-minister Li Yizhong varnade att ”Google måste ta konsekvenserna” om företaget inte filtrerar sin sökmotor i enlighet med censurens krav.

Medan motsättningarna med USA har ökat denna vecka har de inhemska klyftorna mellan landsbygdsinvånare och stadsbor varit ett stort tema för Kinas nationella folkkongress, som ska avsluta sitt tio dagar långa möte på söndag. De närmare 3000 delegaterna har träffats i ett känsligt skede, mitt i övergången från förra årets massiva ekonomiska stimulanspolitik till en försiktig nedväxling av stödinsatserna.

Visserligen har Kina visat upp en rytande stark ekonomi jämfört med övriga världen, och landets BNP ökade enligt officiella beräkningar med 8,7 procent 2009. Men de styrande i Peking går ändå balansgång. Och den blev inte lättare av veckans rapport om stigande priser. Det är en signal som skärper dilemmat för partiledningen, som varken vill riskera överhettning eller äventyra målet att hålla en ekonomisk tillväxt på cirka 8 procent i år.

Grundlinjen gavs dock redan förra fredagen när folkkongressen inledde årets möte. Det gäller att ”konsolidera” uppgången, underströk då premiärminister Wen Jiabao. Och i den statsbudget som då presenterades väljer regeringen en slags medelväg genom att öka sina utgifter med 11 procent i år, jämfört med 21 procent 2009.

Under den vecka som sedan har gått har flera varnande hastighetssignaler blinkat till i Kinas ekonomi.

En sådan signal var alltså torsdagens nya inflationssiffror. Att konsumentpriserna var 2,7 procent högre i februari än ett år tidigare ser kanske inte så dramatiskt ut i sig, men det var en klar ökning från januari. Det väckte oro för att inflationen kan ta mer fart och utlösa räntehöjningar och andra åtstramningsåtgärder.

En annan signal är att fastighetspriserna i Kinas städer blivit så höga att försäljningen av bostäder dämpats, efter en häftig rusch andra halvåret 2009. Prisökningen på bostäder uppmättes till drygt 10 procent i februari jämfört med ett år tidigare, och den uppskruvade prisnivån rapporteras nu hindra många kineser från nya bostadsköp.

Litet mer svårtolkad är exporten, som växte för tredje månaden i rad i februari. Jämfört med samma månad i fjol var ökningen nästan 46 procent, men det ger en överdriven bild eftersom februari 2009 präglades av en extremt svag efterfrågan på världsmarknaderna. Exportökningen bedöms fortfarande som relativt ojämn och osäker.

Tecknen på ökad aktivitet i år är flera. Importen har stigit mycket kraftigt, jämfört med den mycket svaga inledningen på förra året. Industriproduktionen steg med drygt 20 procent under årets två första månader, men även det är alltså jämfört med en ovanligt svag period i fjol. Även bilköpen ökar starkt; i runda tal köper kineserna nu ungefär en miljon nya bilar varje månad.

För att motverka risken för överhettning har Kinas regering redan börjat dra ned på de extremt stora investeringar som ingått i stimulanspolitiken, och bankernas nyutlåning har halverats till 700 miljoner yuan under årets två första månader jämfört med i fjol. Bankutlåningen är dock fortfarande stor, och även om kreditkranen väntas bli mer åtdragen senare i år så pekar de flesta bedömningar på att avvecklingen av Kinas stimulanspolitik kommer att ske i små steg.