Samtidigt tilltar spekulationstrycket mot letterna.

Slaget om den lettiska valuta- och budgetpolitiken fortsatte i dag.

Den lettiska laten drog med sig kronan ned till den lägsta noteringen sedan april. Valutor som den polska zlotyn och den ungerska forinten togs också stryk.

Räntorna nådde nya rekordnivåer i Riga, vilket hotar att lamslå banksystemet i Lettland och omöjliggöra många annars affärsmässiga transaktioner för företag och investerare i den redan hårt pressade ekonomin, vars BNP redan beräknas rasa med 18 procent i år.

Lettland och Internationella valutafonden (IMF) försökte lugna marknaden med budskap om att förhandlingar inför nya låneutbetalningar till Riga pågår.

- När vi har en överenskommelse med internationella långivare så kommer också marknaden att lugna ner sig, sade Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis i en tv-intervju.

Dombrovskis regering, som måste få alla avtal godkända av parlamentet, står i ena ringhörnan. I den andra står EU, IMF och Sverige.

Sveriges roll är framträdande, som EU-land och som ordförande för IMF:s baltiska och nordiska samarbete. Men kanske främst som grannland med starka finansiella band till Riga via de svenska storbankerna Nordea, SEB och Swedbank.

Sveriges finansminister Anders Borg sade sig se behovet av nya utbetalningar till Riga, men tillade i samma andetag att detta inte är aktuellt förrän letterna vidtar ytterligare budgetåtstramningar.

- Man kan inte ha så snabbt stigande underskott i något land, utan att man måste vidta åtgärder för att komma tillrätta med det, sade han.

EU har enligt Borg höjt prognosen för Lettlands underskott från 11 till 14 procent av BNP och ekonomin har därefter fortsatt att bromsa in.

Den kan jämföras med en lettisk prognos på 9 procent och villkoren för stödpaketet från IMF, EU och Sverige på 5 procent.

Enligt Gunnar Tersman, analytiker på Handelsbanken, var denna gräns "ohållbar och orealistisk" redan från början.

- Men hur högt vi nu landar på vet jag inte. Jag tvivlar på att IMF går med på 14 procent. Det låter som en hög siffra. Men betydligt högre än 5 procent blir det med all säkerhet.

Lettland har inte fått någon delutbetalning från stödpaketet, på totalt 7,5 miljarder euro, sedan årsskiftet. De förhandlingar som nu förs i Riga handlar om 1,3 miljarder euro.

Ett problem är att hitta utrymmet i budgeten där det går att skära, enligt Robert Bergqvist, SEB:s chefekonom.

- Det är en väldigt jobbig politisk process. Det man nu försöker komma fram till är ett väldigt omfattande paket, som går väldigt djupt ned i Lettlands ekonomi, säger han.

Både Bergqvist och Tersman räknar med en uppgörelse mellan Stockholm och Riga i början av nästa vecka.