En lettisk devalvering skulle skapa problem som inte alla bedömare uppmärksammat. Det anser den tidigare diplomaten Rutger Palmstierna, som efter många år på UD och som landriskbedömare på SEB driver en egen konsultfirma i internationella finansfrågor.

Rutger Palmstierna vill lyfta fram de problem som en lettisk devalvering skulle kunna föra med sig.

Ett av dessa problem är att mer än hälften av de lettiskt ägda bankernas inlåning är i utländsk valuta medan aktiekapitalet är i lettiska lat. Skulle Lettland devalvera sjunker då värdet på dessa bankers aktiekapital i förhållande till den del av inlåningen som är i utländsk valuta, vilket ökar deras skulder.

– Vid en viss nivå på fallet skulle bankerna bli insolventa och nödvändiggöra en större räddningsoperation från regeringens och/eller centralbankens sida. Med vilka pengar skulle det ske?

Han ser även ett annat problem, som rör Lettlands ambitioner att bli ett regionalt finanscentrum.

– Eftersom Lettlands exportbas inte är så stor har landet också satsat på tjänstesektorn, inte minst bankerna. För ryssar, ukrainare och vitryssar har de lettiska bankerna ungefär samma roll som de luxemburgska traditionellt haft för tyskarna. Risken är alltså stor att nyttan av en devalvering för varuexporten skulle vägas upp av en möjlig förlust för det inhemskt ägda banksystemet som skulle komplicera relationen österut.

– Därför misstänker jag att omsorgen om Lettland som ett finanscentrum är ett av skälen till att den lettiska regeringen kämpar så hårt för att bevara sin sedelfond och dess nuvarande koppling till euron, säger Rutger Palmstierna.