Portugal gick in i den rådande krisen med en statsskuld som motsvarade ungefär 60 procent av bruttonationalprodukten. Nu har skulden ökat till ungefär 80 procent av BNP.

– Portugals problem är till stor del en konsekvens av den allmänna finansiella och ekonomiska krisen som drabbat Portugal både direkt och indirekt. Det såg ganska positivt ut våren 2008. Då hade regeringen lyckats få ned budgetunderskottet till 2,6 procent, säger Bengt Lundborg, Sveriges ambassadör i Portugal.

Det kan jämföras med ett budgetunderskott på 9,3 procent i slutet av 2009.

Portugal har i likhet med övriga PIIGS-länder tappat i konkurrenskraft gentemot övriga EU-länder. Det har drabbat exportindustrin men även påverkat företagens vilja att investera i landet.

– EU har fått ett antal nya medlemmar med betydligt lägre lönenivå än den portugisiska. Företag i andra EU-länder kanske hellre lägger sina investeringar i Centraleuropa än på den iberiska halvön, säger Bengt Lundborg.

Ytterligare ett problem för Portugal är att en fjärdedel av exporten går till ett annat PIIGS-land, nämligen Spanien, som i sin tur skulle behöva exportera sig ur krisen.

Nu arbetar Portugals regering hårt för att hitta nya exportmarknader.

– Man satsar stort på andra portugisisk–talande länder som Angola och Brasilien som är expansiva marknader. Regeringen försöker också underlätta för export till norra Afrika och Asien, berättar Bengt Lundborg.

Men exportsatsningar kommer inte att räcka. I dagarna sammanställs ett stabilitets- och tillväxtprogram som ska läggas fram för EU inom kort. Och i dag presenterades ett sparpaket som bland annat sätter punkt för de stimulansåtgärder som sjösattes under finanskrisen.

– Den nuvarande socialistiska regeringen är en minoritetsregering, men tanken är att man i samråd med de andra partierna och arbetsmarknadens parter ska få stöd för detta.

Nu diskuteras frysta löner för statstjänstemän och anställda inom statliga företag vilket regeringen hoppas ska bli vägledande för den privata sektorn. Dessutom ska bara hälften som försvinner från offentliga jobb ersättas.

Det ska även genomföras förändringar inom socialförsäkringssystemet. Löner och sociala förmåner står för cirka tre fjärdedelar av statens utgifter och finansminister Texeira dos Santos sa idag att socialbidragen måste minska.

Enligt den sparplan som lades fram under måndagen ska dessutom en rad planerade investeringar läggas på is.

Målet är att Portugal ska komma ned till ett budgetunderskott på 2,8 procent 2013. Målet för 2010 är ett underskott på 8,3 procent.

Men politikerna arbetar i motvind. Arbetslösheten har ökat och ligger nu på 10,1 procent vilket är den högsta siffran på 20 år, och företagen drar ned på investeringarna. Minskade intäkter till staten kombineras alltså med ökade sociala utgifter.

Även fastighetspriserna visar tendenser på att pressas, även om det inte kan jämföras med prisraset i Spanien som i snitt uppgår till 15 procent.

Som grädde på moset har det blivit dyrare för Portugal att låna. När Portugal vill ta upp nya lån blir det till en ränta som överstiger den tyska statsobligationsräntan med cirka 1 procentenhet.

Risken är också överhängande att oron för Portugals statsfinanser ökar, och därmed också räntekostnaderna, om Grekland-krisen eskalerar.

SEB har gjort en så kallad landriskbedömning av europeiska länder och har då vägt in faktorer som exportsektorn, statsskuldens storlek, budgetunderskott, bytesbalansunderskott, en variabel för den ekonomiska utvecklingen samt en variabel för exponeringen mot banker.

Portugal ligger relativt illa till enligt bedömningen. Landrisken är högre jämfört med Frankrike, Italien och Spanien, men lägre vid en jämförelse med Storbritannien, Irland och Grekland.

- Det som talar för Portugal är bland annat den relativt låga exponeringen mot banker, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB.

Samtidigt är exporten ett problem.

- Ett litet land är relativt sett mer exportberoende än ett större, säger Olle Holmgren.

Portugals bytesbalansunderskott är i nivå med Greklands och SEB skriver att problemen sannolikt beror på en strukturellt svag exportsektor.