Få andra länder i världen har en finansminister som kan presentera en statsbudget som har ett lika stort överskott som den norska. Räknas statsbudgeten och oljefonden ihop är överskottet på 172 miljarder kronor.

Trots finanskrisen går det med andra ord ingen nöd på norrmännen. Arbetslösheten väntas visserligen öka något, från 3,2 procent till 3,7 procent, men de norska bankerna skickas hem från finansakuten och det blir inga stora skatteändringar.

Skatterna ligger på samma nivå som de gjorde 2004. Det blir billigare att köpa miljövänliga bilar, men 5 procent dyrare att röka.

Det är alltid svårt att beskriva en norsk statsbudget, eftersom den statliga oljefonden spelar en så stor roll. Om man bara ser på det som brukar kallas Fastlandsnorge, det vill säga den ekonomiska aktiviteten som inte är knuten till oljan, förväntas bruttonationalprodukten öka från 0,75 procent 2009 till 2,1 procent. Det är den förändringen som norrmännen kommer att märka mest.

Även om regeringen räknar med att oljepriset blir lägre nästa år fortsätter stora inkomster från olje- och gasverksamheten att strömma in. Alla inkomsterna går direkt till oljefonden, där de investeras i aktier och obligationer i utlandet.

Vid slutet av 2009 beräknas den ligga på 2 698 miljarder kronor. Politikerna har, enligt den så kallade handlingsregeln, möjlighet att använda 4 procent av den summan.

Detta görs för att förhindra att oljepengarna påverkar den inhemska ekonomin för mycket. Men 4-procentsregeln är flexibel. Under en lågkonjunktur kan det användas mer. 2010 används därför 44,6 miljarder kronor mer än vad handlingsregeln tillåter.

I fjol användes det 30 miljarder kronor mer. Det betyder att det måste ske relativt kraftiga åtstramningar de kommande åren om trovärdigheten i finanspolitiken ska kunna upprätthållas.

– Handlingsregeln beskrivs ofta som om den ska förhindra att oljepengar används. Så är det inte. Den säkrar att pengarna används på ett förutsägbart sätt. Regeln ska ta hänsyn till den ekonomiska situationen, sa finansminister Kristin Halvorsen, när hon presenterade budgeten.

NHO, som motsvarar Svenskt Näringsliv, är kritiskt till att budgeten är så expansiv eftersom det förstärker kronan ytterligare:

– 2008 kostade det 41 procent mer att producera varor och tjänster i Norge i förhållande till andra västliga länder. Den allt starkare kronan gör att kostnadsnivån nu är 46 procent högre. Denna budget pressar Norges Bank till att öka räntan onödigt mycket, säger John G Bernander, vd i NHO.