Finansmarknadsministern menar att bank- och finanskrisen mycket tydligt har visat att regleringen och tillsynen inte varit tillräckligt robust.

– Det är nödvändigt att EU- länderna får till stånd ett nytt system, med en struktur som är bättre anpassad till hur verkligheten ser ut på EU:s finansmarknad, säger Mats Odell.

Den ekonomiska verkligheten kan förenklat sägas se ut så här:

EU-samarbetet har under de senaste tio åren lett till en alltmer gränslös bank- och finansmarknad i Europa. De nationella marknaderna har smält samman över gränserna. Idag finns många stora banker med verksamhet i flera EU-länder.

Regelverken och tillsynen har dock i huvudsak legat kvar inom länderna. Följden har blivit att ingen myndighet i något land haft den fulla bilden av riskerna.

EU-kommissionen har drivit på för att anpassa regelverken och tillsynen till den nya kartan, men det har gått mycket trögt på grund av motstånd i medlemsländerna.

–Nu, i krisens spår, borde det finnas europeisk beslutskraft att gå framåt. Det borde även finnas ett folkligt stöd, eftersom krisen ju har slagit långt in i människornas vardag, säger Mats Odell.

I förre veckan presenterade EU-kommissionen ett förslag till hur den nya arkitekturen för reglering och tillsyn skulle kunna se ut (se Näringsliv 28 maj). För- slaget ansluter sig i allt väsentligt till den rapport som lades fram i vintras av förr IMF-chefen Jacques de Larosière.

Arkitekturen kan sägas bygga på två pelare. Den första pelaren utgörs av Europeiska rådet för systemrisker (ESRC), som ska identifiera och varna för makroekonomiska risker, till exempel ”bubblor” som kan hota systemet.

Den andra pelaren ska vara Europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS) och bestå av tre nya myndigheter för övervakning på mikronivån inom bank-, försäkrings- och värdepappersområdena. ESFS ska fungera som ett nätverk för de nationella tillsynsmyndig- heterna, som ska behålla det primära ansvaret för företagen i hemlandet

Som ordförande i EU är det nu Sveriges uppgift att leda de förhandlingar som ska skapa den EU-lagstiftning som krävs för att sätta upp de nya myndigheterna.

–Som ordförandeland kan vi inte bara slåss för våra egna uppfattningar, utan måste försöka hitta de kompromisser som leder till beslut, säger Mats Odell.

För att Rådet för systemrisker (ESRC) ska fungera måste det ha en oberoende ställning. Rådet ska ju också kunna utvärdera systemrisker som ligger inom penningpolitiken, menar Mats Odell och antyder därmed att ESRC kanske inte ska ligga så nära Europeiska centralbanken, som kommissionen föreslagit.

En viktig fråga i förhandlingarna blir om de tidiga varningar (early warnings), som ESRC ska utfärda ska vara offentliga eller hemliga. Sverige vill verka för så stor öppenhet som möjligt.

Sveriges uppfattning är också att Rådet för systemrisker måste ha ett mycket nära samarbete med andra pelaren, nämligen de tre myndigheterna för finansiell tillsyn av företagen.

–Makrorisker och mikrorisker hänger ju nära samman, säger Mats Odell.

Nästa vecka ska kommissionens förslag diskuteras vid finansministermötet i Luxemburg. Vid EU-toppmötet den 19 och 20 juni är det tänkt att få politisk välsignelse av stats- och regeringscheferna.