Eva Joly föddes i Norge men flyttade redan som ung till Frankrike där hon gjorde karriär som undersökningsdomare. På 1990-talet blev hon berömd efter att ha rullat upp den stora Elf Aquitaine-härvan som ledde till flera toppolitikers avgång. Hon tvingades själv leva med livvakter i sex år.

Sedan i höstas är 66-åringen fransk EU-parlamentariker för De Gröna, men en gång i månaden åker hon till Island för att bistå hon den isländske specialåklagare som nu kämpar med den gigantiska brottsutredningen efter bankkraschen.

Hon är också på krigsstigen mot regeringen och finansminister Anders Borg som hon tycker uppträder "arrogant" mot Island.

Själv menar hon att det var en tillfällighet att hon fick jobbet. Våren 2009 blev hon inbjuden till ett av Islands mest kända tv-program för att kommentera de juridiska aspekterna på krisen. Efter det startade en Facebook-kampanj för att få henne till ön. Hon åkte och efter en föreläsning stod justitieministern där med en formell förfrågan om ett rådgivaruppdrag.

Eva Joly säger till E24 att hon framförallt kan bidra med strategiskt tänk i utredningen och förmedla kontakter med myndigheter i andra länder, till exempel Serious Fraud Office i Storbritannien.

– Jag ser mig själv som en dörröppnare. Jag har jobbat med den här typen av brottsutredningar i många år och känner folk. Men det är viktigt för mig att vara operationell, jag vill inte bara komma med generella råd till regeringen, säger hon.

Med sin bakgrund som korruptionsrådgivare till den norska regeringen har hon intresserat sig mycket för skatteparadis, en bra erfarenhet även på Island.

– Det är klart att frågan om hur vi kan få tillbaka en del av de stulna, eller försvunna, pengarna är en viktig del av utredningen, säger hon utan att vilja gå in på detaljer.

Eva Joly menar att den isländska regeringen genom att tillsätta 23 utredare visat att man gör allt för att ställa de ansvariga inför rätta. I vår väntas de första åtalen mot några av de 25-30 personer som hittills delgivits misstanke om brott.

Hon har samma inställning som finansministern Steingrimur Sigfusson uttryckte för E24 förra veckan; det är mycket viktigt för den nationella läkeprocessen att de som begått brott åtalas och i vissa fall hamnar i fängelse.

– Det är viktigt för tron på samhället och hela den sociala sammanhållningen. Att vi använder internationella experter är en garanti, både mot islänningarna och det internationella samfundet, för att vi inte kommer stanna framför dörren på inflytelserika människor, säger hon.

Hennes kollega Olafur Hauksson har hånats för sin ringa erfarenhet av komplexa finansiella utredningar. Han var tidigare polischef i det lilla samhället Akranes med 6 500 invånare. Men Eva Joly försvarar sin kollega och menar att han har de personliga egenskaperna som krävs för att få jätteutredningen i hamn.

– Visst är det så att han inte har så mycket erfarenhet. Men Island är inte New York. När Olafur startade hade han inte ens ett kontor eller en dator. Men han är en väldigt arbetsam person med en stark personlighet som ingen kan trampa på, säger hon.

Som politiker har Eva Joly också synpunkter på den infekterade Icesave-frågan som islänningarna ska folkomrösta om den 6 mars. Storbritannien och Nederländerna kräver ju runt 40 miljarder i kompensation för de pengar man betalade ut till sparare när Landsbanki kraschade hösten 2008.

Många islänningar som bestrider det juridiskt riktiga i att Island tvingas stå för notan för de utländska bankgarantierna hänvisar just till Eva Joly. Hon tycker att det egentligen vore bäst om frågan fick prövas av EU:s domstol.

Men eftersom en sådan process riskerar att ta många år, så är det bättre om man kan omförhandla betalningsvillkoren med EU-länderna – innan folkomröstningen hålls.

– Det är väldigt viktigt att man använder tiden fram till folkomröstningen till att få fram en ny uppgörelse. Jag hoppas att alla ska ta sitt förnuft till fånga och att Storbritannien och Nederländerna mjukar upp sina krav. De lagliga grunderna är inte så klara som de påstår.

Hon tycker också att det finns en moralisk skyldighet för det stora landet Storbritannien att inte belägga Island med en skuld som motsvarar drygt 120 000 kronor per invånare och som kommer att tynga örikets ekonomi i 15 år.

– Det är ett uttryck för svaghet att premiärminister Gordon Brown måste visa att han som statsman i alla fall kan dominera lilla Island. Det är stormaktspolitik hämtad från 1800-talet, säger Eva Joly upprört och fortsätter:

– Britterna säger att om bara islänningarna betalar så kommer allt att bli bättre. Men till vilket pris? 40 miljarder kronor är ju runt 50 procent av Island BNP. Visst kan Island köpa sig fred, men då riskerar man en massflytt av islänningar som inte vill ställa upp på de här villkoren, säger hon.

Hon är också förgrymmad på de nordiska länderna som kräver att Island ”lever upp till sina åtaganden” enligt Icesave-avtalet för att fortsätta betala ut stödmiljarder.

– Det är en skandal att de nordiska länderna gömmer sig bakom Internationella Valutafonden och stormakterna . De nordiska länderna ska inte agera indrivare för britterna. Sverige borde inte vara så arrogant. Nästa gång är det ni som behöver stöd från det internationella samfundet, säger Eva Joly.

På frågan om vad ett nej i folkomröstningen skulle betyda för det fortsatta svenska stödet till Island, säger finansminister Anders Borg.

– Jag vill inte spekulera om olika utfall av folkomröstningar i andra länder. Vad vi har sagt ganska entydigt är att Sverige tillsammans med de nordiska länderna stödjer Island. Men vi är överens i alla de nordiska länderna om att de här lånen är beroende av att Island uppfyller sina internationella åtaganden, säger han till E24.