Vad är regnskog, mangroveträsk och korallrev värda ur en ekonomisk synvinkel? Och vad skulle det kosta företagen att betala för sin negativa miljöpåverkan?

Det vill TEEB (The Economic Ecosystems and Biodiversity) ge svar på i rapporten Responding to the value of Nature. Rapporten är ett initiativ inom FN:s miljöprogram och presenterades i slutet av förra året.

Här kan man läsa att ekosystemstjänsterna från korallreven är värda upp till 170 miljarder dollar per år. Korallreven skyddar kusterna vid stormar, är barnkammare för en mängd fiskarter och cirka en halv miljard människor är beroende av dem för sitt uppehälle.

På Nya Zeeland bidrar naturliga källor med tjänster för vatten som det skulle kosta 200 miljarder dollar om året att kopiera. I Vietnam sparar mangroveträsken årliga utgifter på mer än 7 miljarder dollar genom att fungera som naturliga fördämningar.

Naturens tjänster är en förutsättning för ekonomisk utveckling och en god levnadsstandard. Nästan hälften av alla arbetstillfällen i världen är kopplade till den biologiska mångfalden.

Så det är egentligen förvånande hur vi sedan 1700-talets Adam Smith inte räknat in vårt naturkapital i nationalräkenskaperna.

Enligt The Guardian har en opublicerad FN-rapport konstaterat att världens största företag skulle förlora mer än en tredjedel av sina vinster om de tog ekonomiskt ansvar för sin negativa miljöpåverkan.

Men ekosystemens tjänster är gratis och därför kostar det ingenting att vare sig använda eller förstöra dem. Det vill Pavan Sukhdev, ekonom och ledare för TEEB, och hans team ändra på.

– Vi vill att det ekonomiska värdet av ekosystemstjänster och biologisk mångfald ska integreras i det vanliga ekonomiska systemet. Vi vill att centralbanker ska granska sina balansräkningar och inse vidden av det som fattas – särskilt det vi kallar naturkapital. Vi vill att näringslivet ska förstå vilka risker de utsätter sig för när de ignorerar sitt beroende av naturens ovärderade tillgångar. Vi vill att de ska räkna på och öppet redovisa sin indirekta påverkan på atmosfär, färskvattenresurser och skogar, och fokusera på nya och lönsamma möjligheter, som till exempel REDD+.

Under brinnande finanskris, hösten 2008, presenterades studiens första fas. Pavan Sukhdev jämförde då finanskrisen med förlusten av biologisk mångfald.

– Enligt olika beräkningar har Wall Street förlorat mellan 1000 till 1500 miljarder dollar i finanssektorn. Sanningen är att vi just nu förlorar mellan 2000 till 5000 miljarder dollar per år i naturkapital.

Att naturens tjänster idag är gratis innebär att de fördelar vi drar av dem sällan ges sitt rätta värde i beslutsfattande och att marknader utsätter sig för risk genom att inte mäta naturresurser som de är beroende av för att göra affärer.

I Kalifornien, till exempel, uppskattar man att 20 000 jobb har försvunnit på grund av den eskalerande vattenbristen.

Sukhdev vill förse beslutsfattare med nya ekonomiska verktyg och nya sätt att göra räkenskaper. Han vill till exempel att finanspolitiker ska belöna länder som idag gratis tillgodoser andra länder med ekosystemstjänster.

Rapporten visar också hur man på internationell och nationell nivå kan förädla och utbyta naturvärden, så att dessa kommer lokala samhällen tillgodo.

– Vi har redan fått fantastisk respons från politiker i flera länder! Jag hoppas och tror att beslutsfattare inser betydelsen av dessa frågor. Det gäller inte bara ansvariga inom miljöområdet, utan också ansvariga politiker inom finans, handel och utveckling. Om vi inte omgående inkluderar biologisk mångfald och ekosystemstjänster i den politiska och ekonomiska processen, kommer det att ha omfattande konsekvenser för vår ekonomi och människans välfärd.

Senare i år kommer Sukhdev och hans team med en rapport som försöker att sätta ett pris på vad miljöförstöring, förorening av hav och vattendrag och utarmningen av bördig jord egentligen kostar företagen. Pavan Sukhdev anser att vårt nuvarande ekonomiska system fungerar endimensionellt.

– Dagens ekonomiska system är inkomplett. Jag är kapitalist, men en tredimensionell sådan. Utveckling för mig är en ekonomi där det sammanlagda kapitalet ökar och fördelas mer rättvist och är en av tre kategorier av kapital. De andra är två är naturkapital och mänskligt och socialt kapital.

– De som fortsätter att hävda och mäta bara det materiella och finansiella kapitalet har fått det om bakfoten. Du kan inte köra ett träd, det stämmer. Men du kan inte heller äta betong eller andas pengar. Har du försökt?