Skuldkrisen i Dubai har skickat chockvågor av rädsla ut i hela det finansiella systemet. Men Stockholmsbörsen som i torsdags föll över 3 procent, återhämtade sig igår med en uppgång på 1,4 procent. Även de stora europeiska börserna lugnade ned sig trots att Asiens börser stängde med kraftiga minus igår morse.

I USA öppnade börserna återigen efter en dags stängt över Thanksgiving. Till slut blev det en ganska väntad nedgång på 1,3 procent på New York-börsen under de 3,5 timmar som marknaden var öppen.

Det var i torsdags som bomben kom långt ned i ett pressmeddelande. Dubai World vill skjuta fram sina betalningar till den sista maj 2010. Det statsägda konglomeratet – vars dotterbolag Nakheel bygger de spektakulära konstgjorda öarna – har skulder på sammanlagt 400 miljarder kronor till långivare runt om i världen.

Nyheten utlöste en frenetisk jakt på Dubai-exponeringar. Precis som efter Lehman-kraschen och Madoff-skandalen försökte både banker och regeringar snabbt distansera sig från smitthärden genom att redovisa sina exponeringar mot Dubai.

I Sverige har Nordea runt 7 miljarder kronor i exponering mot Mellanöstern, men ingen exponering mot fastighetsbolag i Dubai. Swedbank och SEB har bara knappt 100 miljoner var i exponering mot emiratet.

Värre är det för de brittiska storbankerna. Enligt en analys från JP Morgan toppar HSBC listan med en exponering på runt 120 miljarder kronor mot Förenade arabemiraten, där Dubai ingår. Därefter kommer Standard Chartered med 55 miljarder och Barclays med 25 miljarder kronor i exponering mot federationen. Statliga Royal Bank of Scotland har störst direkt risk mot Dubai World eftersom man lånat ut runt 16 miljarder kronor till bolaget.

Men JP Morgan tonar ned riskerna för att de inställda betalningarna ska resultera i en statsfinansiell kris för hela Förenade arabemiraten. Det oljestinna grannemiratet Abu Dhabi har över 3000 miljarder kronor i reservkapital vilket är en stabiliserande faktor. Bara i år har man också stöttat det skuldsatta Dubai med runt 150 miljarder kronor.

På SEB delar man den analysen. Här tror man inte heller att de inställda Dubai-betalningarna kommer att bli startskottet för en ny finanskris. Att reaktionen blev så häftig har framför allt att göra med tajmingen. Det ödesdigra pressmeddelandet sammanföll både med amerikanska Thanksgiving och den muslimska Eid-högtiden.

–Det var ju stängt på USA-börserna i torsdags och halvstängt igår. Då blir det mycket trängre i dörren när alla vill sälja av sin risk. Eftersom likviditeten är lägre så blir också kursrörelserna mycket större, säger analytikern Johan Javeus, som menar att det var minnena från finanskrisen som nu väcktes till liv.

–Psykologiskt gör folk den kopplingen. Sedan i våras har allt sett mycket bättre ut för bankerna. Men krisen finns fortfarande i färskt minne och alla är rädda för nya smällar, säger han.

Den knapphändiga informationen från Dubai kan också ha spätt på paniken. Dubais härskare Mohammed bin Rashid al Maktoum tvingades till slut skicka ut en ny kommentar där han sade att ”ingen marknad är immun” mot ekonomiska problem.

Mats Wilhelmsson, som jobbade med kursövervakning på Nasdaq Dubai fram till i fjol, anser att informationsgivningen är undermålig i det totalitärt styrda emiratet.

–Det råder ju censur och statliga bolag i Dubai informerar lite som de vill. Hade de kunnat mörka även den här grejen så hade de säkert gjort det. Men det här var för stort helt enkelt, säger han.

För Dubais styrande familj har veckans händelser varit ett stort pr-mässigt bakslag. Landet plågas redan av en djup fastighetskris och allt fler ifrågasätter nu hela Dubai-modellen där enorma byggprojekt har satts igång med lånade pengar.

Hela krisen kan nu skifta maktfokus inom Förenade Arabemiraten till just Abu Dhabi där shejk Khalifa bin Zayed Al Nahyan – som också är federationens president – har ambitionen att samla alla självständiga viljor till en mer enhetlig linje.

Mycket av Dubais framtid hänger nu på hur väl man lyckas hantera sina låneförhandlingar. Av Dubais totala skuldmassa på runt 560 miljarder kronor förfaller runt 150 miljarder till betalning under nästa år. Om de betalningarna missköts kommer pengakranen som har finansierat ökenbygget förmodligen att stängas av helt.