Ewa Björlings reseschema är lika fullspäckat som varierat. Ena dagen sitter hon på ett möte hos ett litet miljöteknikföretag utanför Östersund och andra dagen deltar hon i toppmöte i Sydafrika. Dagen efter vi träffar henne för intervjun på Utrikesdepartementet, UD, ska hon vidare till Kapstaden för att delta i toppmötet mellan EU och Sydafrika.

Som handelsminister i ett av världens mest handelsberoende länder är hennes viktigaste roll att öka Sveriges handel, import och export. Exporten svarar idag för 53 procent av Sveriges BNP, även om den föll tillbaka under 2009 års första halvår. Framför allt är det varuexporten som har gått ned, medan tjänsteexporten fortfarande ligger bättre till.

När Sverige tog över klubban för EU-ordförandeskapet blev Ewa Björlings roll mer central och hon har många viktiga frågor på agendan.

– Det handlar fortfarande om att utveckla EU:s inre marknad. Vi säger att det ska vara fri rörlighet på varor och tjänster. Men om vi ser sanningen i vitögat har vi lång väg kvar att vandra, säger hon.

En annan stor och viktig fråga är gemenskapspatentet. Det ska göra det möjligt för företag med en uppfinning att ta ett patent som ska gälla inom hela EU.

Idag måste ett företag betala för patentet i varje land det vill exportera till, vilket gör att de mindre företagen ofta bara har råd att ta patent i ett eller i bästa fall två länder.

– Skulle vi istället ha ett gemensamt patent över hela EU har vi helt plötsligt en marknad på en halv miljard människor. Vilket skulle vara en enorm skillnad. Det skulle underlätta för många små och medelstora företag. Så det är en fråga vi driver hårt.

Sverige exporterar redan mycket till EU och Asien såväl som till BRIC-länderna: Kina, Indien, Ryssland och Brasilien. Men Ewa Björling ser Mellanöstern med Irak i spetsen som nya spännande marknader för Sverige, men också och framför allt Afrika.

– Det är första gången nu som det är mer handel i siffror sett än vad som ges i bistånd till Afrika. Det är en väldigt viktig vändning.

I Afrika finns dessutom tillväxtekonomier som till exempel Angola som trots finanskris har ökat sin tillväxt med 6 procent sedan 2008.

– De är relativt oskadda från krisen, vilket naturligtvis också beror på att de inte är lika utvecklade, men man ser en enorm potential där för svenska företag när det börjar vända. Och det är kul att svenska företag har börjat upptäcka det, säger Ewa Björling och kan rabbla en rad länder i Afrika där hon tror att potentialen är hög för svenska företag: Sydafrika, hela Nordafrika med Egypten, Marocko, Tunisien och hela Gulfområdet.

I exportsiffrorna från andra kvartalet 2009 sticker Afrika ut som den enda världsdelen där exporten fortfarande ökar. Exporten som helhet minskade med 23 procent under kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal 2008.

– Så Afrika är en ensam positiv utstickare. Även om man ska tänka på att det är från låga siffror från början, men trenden är positiv.

Inom vilka branscher är det Sverige ligger i framkant?

– Traditionellt är det högteknologi, it, telekom och miljöteknik. Överhuvudtaget är det en högteknologisk industri. Men inte bara varor utan också tjänster, att man säljer mer systemlösningar.

Ewa Björling lyfter fram några nytillkomna områden där Sverige ligger i framkant som mode, design och upplevelseindustri men även livsmedelsindustrin.

– Så det finns många spännande områden, sedan ser jag ytterligare potential som är väldigt efterfrågat utomlands och det är just vårdföretag och utbildning. Det är väldigt viktigt för vi i Sverige behöver bredda vår export för det gör att vi blir mindre känsliga i framtiden.

I och med krisen räknar hon med att världskartan ritas om. Framför allt genom att fler länder, framför allt de snabbväxande BRIC-länderna, är med och delar på kakan.

– Självklart kommer dessaatt bli mer betydelsefulla spelare i världsekonomin än vad de är idag. De kommer att ta mycket mer plats. Jag tror att det kommer att vara flera länder som är med och delar på kakan samtidigt som kakan växer.

Att många svenska företag expanderar i Kina, med en annan syn på mänskliga rättigheter, ser hon endast som en fördel.

– Ju fler företag vi har där som goda förebilder desto mer kommer också kineserna att lära sig att respektera mänskliga rättigheter.