2006 fanns det 150 miljoner i världen som arbetade i andra länder. Och då handlar det inte i första hand om högavlönade topptjänstemän som skickas utomlands av företag utan om byggarbetare, hemhjälpspersonal, jordbruks­arbetare och andra som inte kan hitta försörjning hemma.

Familjer och släktingar blir kvar. För sin utkomst är de ofta beroende av de pengar som migranten skickar till hemlandet, ­visar en rapport som har sammanställts av FN-organet International Fund for Agricultural Development (IFAD) och Interamerikanska Utvecklingsbanken. Svensken Lennart Båge är chef för IFAD.

Rapporten® kommer fram till betydligt högre siffror än Världsbanken. 2006 skickade migranterna 301 miljarder dollar, i storleksordningen 2000 miljarder kronor, till sina anförvanter i hemländerna. Världsbanken ligger nästan 100 miljarder dollar lägre.

Uppskattningen är att 10 procent av världens befolkning är beroende av penningöverföringarna. Huvuddelen används direkt till baskonsumtion men kanske 10–15 procent kan sparas eller investeras. Pengarna blir en viktig faktor i den lokala ekonomin.

I vissa länder har pengarna från utlandsarbetare numera en begränsad makroekonomisk betydelse trots att de kan uppgå till stora summor.

Indien och Kina är de två stater som med 25 respektive 21 miljarder dollar från utlandsarbetare toppar tabellen.

Länderna snabba utveckling gör dock av dessa pengar minskar som andel av BNP. För Kinas del motsvarar de mindre än en procent av BNP.

Motpolen är ett land som Moldavien. Denna före detta sovjet­republik som är inklämd mellan Ukraina och Rumänien anses vara fattigast i Europa.

Landet plågas sedan självständigheten 1991 av inbördes splittring och det finns ryska trupper ­ i den östra delen av landet.

I början av 2006 införde Ryssland ett embargo på import av vin från Moldavien, landets viktigaste exportvara, och embargot har avskaffats först i dagarna.

Enligt rapporten skickade gäst­arbetare på olika håll i världen hem 1 miljard dollar till Mol­davien 2006, vilket motsvarade 31 procent av BNP. Utan dessa pengar hade sannolikt landet ­kollapsat.

Albanien, Bosnien och Serbien är andra stater i Europa som är kraftigt beroende av detta privata bistånd inom familjer och släkter. I andra världsdelar märks Eritrea, Guinea-Bissau, Liberia, Armenien, Georgien, Kirgisistan, Laos, Honduras, El Salvador, Haiti, ­Jordanien, Libanon och de palestinska områdena.

Filippinerna intar på ett sätt en särställning. Med närmare 15 miljarder dollar kommer Filippinerna på tredje plats efter Indien och Kina.

Här har migrantpengarna även stor ekonomisk betydelse och motsvarar över 12procent av BNP. Många migranter är kvinnor med långa arbetsdagar inom hemarbete och sjukvård.

Rapporten noterar att det inte alltid är lätt för emigranterna att skicka pengar. Regler, byråkrati och underutvecklade finansiella system ställer till problem.

Själva överföringen brukar kosta 5–10procent. Enligt rapporten har överföringskostnaden minskat de senaste tio åren trots att terroristjakten efter 11 september 2001 innebar fördyringar och tvingade vissa aktörer att ­avveckla verksamheten.