I Sverige är löneskillnaderna mellan kvinnor och män större än genomsnittet i EU, enligt en jämförelse som EU-organet Eurofound har gjort. Genomsnittet för alla EU-länder ligger på 15,9 procent. Sverige har en skillnad på 16 procent mellan män och kvinnors löner.

Minst skillnad på mäns och kvinnors löner är det i Slovenien, Belgien och Italien, enligt EU-organet Eurofounds rapport om löneläget år 2007.

I Slovenien är skillnaden mellan mäns och kvinnors månadslöner allra minst: 6,9 procent, enligt landets statistikbyrå. Det kan jämföras med Sverige, där är skillnaden är hela 16 procent. Det är i och för sig ett mindre lönegap än länder som till exempel Slovakien, Portugal och Estland, där män tjänar drygt 25 procent mer än kvinnorna.

Men går det att lita på statistiken? Nej, anser experterna. Det handlar om en jämförelse av olika siffror, och vissa av siffrorna är preliminära och kommer inte som i Sveriges fall från den statistiska byrån i landet. Exempelvis visar standardvägda siffror för Sverige ett gap på 6 procent.

- Problemet är att vi inte har någon aning om hur andra länder beräknar sitt lönegap. Jag kan varken säga det ena eller det andra, det är som att jämföra äpplen och päron innan man vet hur det är beräknat, säger John Ekberg på Medlingsinstitutet.

Åsa Löfström, nationalekonom på Umeå Universtitet, håller med.

- Det här är att jämföra äpplen och päron. Danmark och Sverige har tagit sina siffror från den statistiska centralbyrån, men för Finland är siffran en prognos. Och för Spanien baseras siffran på olika undersökningar.

Hon tycker inte att man kan blanda olika statistik på det här sättet, men berättar utifrån egen erfarenhet efter att ha suttit i en expertgrupp nere i EU att jämförelser mellan olika länder är vanliga - trots att det inte går att få tag på jämförande siffror.

- Det går att jämföra vissa men inte alla länder. Den här jämförelsen jämför nettotimlön och bruttotimlön, blandar hel- och deltidsarbetande och dessutom är det inte säkert att hela arbetsmarknaden är inräknad. Man ska nog ta det här med en nypa salt, säger Åsa Löfström.

John Ekberg vill inte dra för långtgående slutsatser från ett material som han anser är framtaget på ett något tveksamt sätt, men säger ändå att den höga siffran för Italien och Grekland, som har 9 respektive 10 procents löneskillnad enligt rapporten, kan ha att göra med att färre kvinnor arbetar där.

- Det kan ha att göra med att det kvinnliga deltagandet på arbetsmarknaden är lägre i de länderna. Att de har en liten andel kvinnor som jobbar kan göra att skillnaderna är mindre. Sverige har en av de högsta andelarna kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden. Det kan jag tänka mig är en teori, säger John Ekberg.

Åsa Löfström säger att skillnaderna i vad siffrorna baseras på kan göra att resultatet blir missledande, och vill egentligen inte uttala sig om varför vissa länder verkar ha betydligt mer jämställda löner än Sverige.

Men ligger det ingen sanning alls i vad den här statistiken visar?

- De redovisar nog siffror som gäller för det landet men problemet uppstår när du ska jämföra uppskattade eller provisoriska siffror med uppgifter från en statistisk byrå, säger hon.

Men om det skulle visa sig att de här siffrorna skulle stämma om man använde ett mer korrekt underlag?

- Är det det här som gäller nu har det hänt väldigt mycket för Sveriges del, men jag tror att det handlar om statistikskillnader, säger Åsa Löfström.

Hon går motvilligt med på att ge en analys av varför just Slovenien ligger i topp.

- Kanske är det det gamla socialistiska som lever kvar, de har låga löner och kanske har de en homogen arbetsmarknad, säger hon.

Hon tycker inte heller att det är oväntat att Italien får ett bra resultat, men vill däremot inte uttala sig om att det har att göra med John Ekbergs teori att det skulle bero på att färre kvinnor förvärvsarbetar där.

- De har ett ganska starkt fack och de italienska kvinnor som arbetar har relativt bra löner, säger Åsa Löfström.