Uppgiften att den lettiska centralbanksledningen har inlett diskussioner om en devalvering läckte ut i media tidigare i veckan.

Och gårdagens besked om att svenska Riksbanken lånar 100 miljarder kronor för att stärka valutareserven tolkas som en förberedelse för en lettisk devalvering.

Enligt Dagens Industri ser Torbjörn Becker, vd för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan, en devalvering som trolig.

- Alternativet till en devalvering i Lettland är att vänta tills valutareserven är slut och ekonomin försvinner i ett svart hål, säger han till DI.

Torbjörn Becker tror dessutom att grannländerna Estland och Litauen följer efter. De kommer också tvingas devalvera om Lettland går den vägen för att inte förlora för mycket konkurrenskraft, menar han.

Stora förlorare vid en devalvering i Baltikum är de svenska storbankerna Swedbank och SEB. Många bedömare menar att åtminstone Swedbank skulle tvingas till ytterligare en nyemission om kreditförlusterna exploderar i spåren av en devalvering.

Deutsche Bank skrev i går i en analys att drivkraften bakom svenska Riksbankens upplåning är att möjliggöra en signifikant utlåning till svenska banker, skriver DI.