Europeiska unionen representeras vid mötet av EU-kommissionen och ordförandelandet Tjeckien. De stora EU-länderna Frankrike, Tyskland och Italien ingår också i G20. EU-landet Storbritannien och premiärminister Gordon Brown är mötets ordförande. Sverige deltar inte.

Inför mötet har EU-kommissionen, EU:s finansministrar samt stats- och regeringscheferna arbetat fram en gemensam plattform.

Några ytterligare stora skattestimulanser av efterfrågan erbjuder inte Europa, trots att detta har krävts av USA. Sammantaget stimulanserna i Europa uppskatuppskattas de till 400 miljarder euro, motsvarande drygt 3 procent av BNP.

–Det är mycket stora stimulanser, som vi nu måste ge tid att verka fram. Ytterligare stimulanser skulle leda till farligt stora budgetunderskott, som skulle kunna få negativ effekt på räntorna, sade den ekonomiansvarige kommissionären Joaquin Almunia vid EU-toppmötet i förra veckan, där den gemensamma positionen antogs.

EU önskar att G20-mötet ska uttala sig för att man redan nu ska säkerställa att de finanspolitiska stimulanserna överensstämmer med långsiktigt hållbara offentliga finanser. Så snart den djupa krisen börjar mildras ska man inleda saneringen av de offentliga finanserna. För EU:s vidkommande vill kommissionen att alla medlemsländer senast 2013 ska vara tillbaka till balans eller överskott i budgetarna.

I stället för mer budgetstimulanser just nu vill EU att G20 prioriterar åtgärder på finansmarknaden. Först gäller det att få igång de frusna kreditmarknaderna.

”Att underlätta låneflödet till ekonomin är avgörande för effektiviteten i de skattemässiga stimulansåtgärderna”, heter det i EU-dokumentet.

EU pekar på möjligheten att med statlig hjälp isolera de så kallade giftiga tillgångarna i bankernas balansräkningar. I USA har regeringen presenterat en sådan plan, för att få igång kreditgivningen. Någon gemensam EU-metod blir det inte. EU förväntar sig dock att G20-länderna ska verka för att all sådan nödhjälp ska ske under full öppenhet och inte snedvrida konkurrensen.

För att skapa förtroende och främja finansiell stabilitet vill EU se att G20 enas om konkreta förslag till skärpta och så långt som möjligt harmoniserade regler. EU vill också se en globalt mer samordnad tillsyn, främst av de stora internationella företagen, som verkar i många länder. Inom EU är man på väg att skapa särskilda gränsöverskridande tillsynskollegier för dessa banker.

Ingen marknad, ingen finansiell produkt och inget geografiskt område ska kunna hålla sig undan denna reglering och tillsyn, betonar EU. Så kallade hedgefonder och andra sofistikerade och svåranalyserade finansiella instrument måste in under regleringen och tillsynen. Det gäller också de så kallade skatteparadisen, som anses ha bidragit till finanskrisen.

EU efterlyser en lista över dessa skatteparadis och en uppsättning sanktioner mot dem.

Internationella valutafonden (IMF) bör få till uppgift att övervaka att handlingsplanen från G20-mötet förverkligas.

IMF bör också få sina ekonomiska resurser avsevärt ökade så att fonden kan hjälpa de länder som får akuta problem med betalningsbalansen. IMF har begärt en fördubbling av kriskassan till 500 miljarder dollar. EU-länderna har enats om att ställa upp med cirka 100 miljarder dollar och förväntar sig att övriga IMF-länder ställer upp med resterande 150 miljarder dollar.