Steinbrück hänvisade till den ­nyligen avslöjade skandalen där ett stort antal tyska medborgare olagligt placerat stora obeskattade belopp i ”skatteparadiset” Liechtenstein. Bland de avslöjade fanns den tyska postchefen Klaus Zumvinkel, som omedelbart tvingades avgå.

–Detta har blivit en av de stora politiska frågorna idag i Tyskland och utgör ett hot mot skattesystemets folkliga legitimitet, sa Peer Steinbrück.

Han föreslog en snabb översyn av det så kallade sparandedirektivet, som antogs av EU för några år sedan. Enligt sparandedirektivet är varje EU-land skyldigt att informera om, eller dra källskatt från fysiska personers räntesparande från andra EU-länder. Informationen ska lämnas till skattemyndigheten i spararens hemland. En andel av källskatten ska också ­leveras till spararens hemland.

Sverige stödjer i princip Peer Steinbrück.

–Vi är visserligen för låga skatter, men vi är motståndare till skatteparadis som är skatteparasiter, sa finansminister Anders Borg efter mötet.

Peer Steinbrück ville vid mötet att kommissionen skulle få i uppdrag att skyndsamt utreda om sparandedirektivet skulle kunna utvidgas från att bara gälla fysiska personers räntesparande till att också omfatta juridiska personer och till exempel aktier.

Något beslut om att snabbutreda en utvidgning av sparandedirektivet blev det dock inte. Luxemburg, Österrike och Belgien motsatte sig detta. Frågan hänsköts nu till den översyn av sparandedirektivet som kommissionen ska presentera före utgången av år 2008.

Anders Borg ville inte ta ställning till en utvidgning av sparandedirektivet till att också omfatta juridiska personer och aktier.

–Jag vill invänta kommissionens rapport innan jag tar ställning i sakfrågorna, sa han.

Skattefusk över gränserna i EU är delvis en icke önskvärd följd av den fria rörlighet för varor, tjänster och kapital på EU:s inre marknad, som trädde i funktion 1993. EU-länderna har fått det svårare att ensamma jaga skattebrott på grund av den fria rörligheten. Det finns uppskattningar som anger att undanhållna skatter uppgår till 2 till 2,5 procent av EU:s sammanlagda BNP.

En avsevärd del av fusket kommer från momsbedrägerier, inte minst så kallad ”karusellhandel”, där brottsliga personer och firmor gör avdrag för eller begär återtalning av moms, som aldrig har betalats in någonstans.

Vid Ekofinrådet i maj väntas finansministrarna anta slutsatser om hur man ska gå vidare med bekämpningen av momsfusket. Troligtvis enas man då om ett närmare samarbete mellan skattemyndigheter och en gemensamt skärpt momsredovisning.