Konsekvenserna av vad som nu sker på den Lettiska finansmarknaden är svårbedömda, säger de analytiker som E24 pratat med.
Lettland befinner sig för närvarande i intensiva förhandlingar med IMF om hur stort landets budgetunderskott ska tillåtas bli. Det krisdrabbade landet väntar på en andra utbetalning av det stödpaket som landet beviljades av IMF och EU.
Ett av kraven för att Lettland ska beviljas pengar från IMF och EU är att landets budgetunderskott inte överstiger 5 procent av landets BNP.
Med ett prognostiserat BNP-ras om 18 procent i år upplever Lettlands regering svårigheter att hålla sig inom denna ram. Det är därför osäkert om Lettland kommer att beviljas en andra utbetalning av IMF och EU:s stödpaket.
Det är i ljuset av detta som Lettlands finansdepartement på onsdagen misslyckades att sälja statspapper med löptider från 30 dagar upp till ett år. Man fick inga bud överhuvudtaget, meddelar Rigabörsen.
- Det är just nu svårt att värdera konsekvenserna av att emissionen inte gick bra. Men risken för att något ska hända ökar nu. Det avgörande är om Lettland lyckas få pengarna från IMF, säger en analytiker till E24.
Bristen på lokal valuta har drivit upp räntan i Lettland. Den lettiska dagsräntan har stigit till 16.4 procent.
- Det finns inga pengar på marknaden längre. Och det är ingen överraskning. Bankerna behöver sina pengar själva, säger Nordeas analytiker Andris Larnins till Bloomberg.
Den pågående utvecklingen leder även till betydande oro på valutamarknaden. Särskilt kronan påverkas av utvecklingen i Lettland. Marknaden väntar nu på besked om det blir en devalvering i Lettland eller inte de närmaste dagarna.
Den svenska kronan föll 2 procent till den lägsta nivån på sex veckor mot euron efter beskedet från Riga-börsen. Även de svenska bankaktierna påverkas av den pågående utvecklingen.
- Vi kan notera att det får en effekt på svenska bankaktier. SEB, Swedbank och kronan tappar, säger Knut Hallberg på Swedbank.
Klockan 15:30 hade börsens OMXS-index fallit med 1,7 procent. Swedbanks aktie föll med drygt 8 procent och SEB-aktien föll med 6 procent.
Men både Swedbanks Knut Hallberg och SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist påpekar att det inte är helt ovanligt med misslyckade försäljningar av statspapper:
- Men visst är det ett uttryck av en förtroendekris, säger Knut Hallberg från Swedbank.
- Det är är ett tecken på stor osäkerhet. Och osäkerhet är aldrig bra, säger SEB: Robert Bergqvist.












Det finns 18 kommentarer på artikeln
Visar 1 till 3: