–Kan du föreställa dig hur det känns? ... Tänk dig de otänkbara löner dina ungar tjänar, takten de byter jobb och relationer, skyskraporna som växer upp på de bulldozade hyreskaserner där du själv växte upp, skriver Green.

Metoden han använt är att jämföra BNP-tillväxten i konstanta priser mellan 1980 och 2007 för ett sextiotal länder.

Enligt Stephen Greens modell har kineserna på sju år upplevt lika mycket utveckling som en svensk gjort sedan 1978. I snabbväxande asiatiska grannländer verkar dock hastigheten betydligt mindre svindlande – ett Koreaår motsvarar hela åtta kinesiska månader.

Det vore frestande att jämföra med hundår. Man brukar säga att ett år i en hunds liv motsvarar sju års utveckling för husse och matte.

Då bör påpekas att det också innebär att hunden dör snabbare. Det är ett öde som ibland även förutspås den kinesiska boomen. Men 30 år efter att Kina inledde sina ekonomiska reformer rusar utvecklingen glatt vidare.

Stephen Green påpekar att beräkning med Kinaår inte bör tas för allvarligt. Det finns problem med metoden – exempelvis framträder en hel del samhällsomvandlingar inte i BNP-siffror och skillnaden är stor mellan Shanghaiborna och en bonde i Gansuprovinsen.

–Men vi hoppas kunna hjälpa till att sätta siffror på den svindlande känsla du kan ha upplevt efter att ha flyttat till Kina, skriver Green i rapporten ”China Years: How many are you living?” från hösten 2007.

Han avslutar med att uppmana alla som vill uppleva ett Kinaår att lämna sömniga franska kuststäder – för i dessa städer skulle det innebära en väntan på 30 år.