Kinas export har drabbats hårt, ”kanske mer än vi anar”, och landets tillväxt har lidit ett ”ordentligt avbräck”. Den ökade arbetslösheten väcker oro, och Kina har förmodligen gjort ”större förluster än vi vet” på sina finansiella placeringar i USA.
Men Kina har ändå varit förhållandevis skyddat mot omvärldens finansiella kris – dels för att regimen behållit mycket av kontrollen över kapitalflödena, dels för att finansmarknaden inte är lika utvecklad i Kina som i västländerna.
Den analysen gör Swedbanks förre chefsekonom Hubert Fromlet, som följt Kinas utveckling i närmare 25 år.
– Jag tror att Kina i stort sett har gjort rätt i att vara försiktig med avregleringen av kapitalbalansen. Därmed har Kinas finansmarknad fått mer skydd än man oftast uppmärksammar.
Utan den avskärmningen skulle Kinas finanssektor fått större problem och kaoset i världsekonomin blivit än värre, tror Hubert Fromlet. Nu kan Kinas banker istället visa goda vinster samtidigt som bankerna i många andra länder är i kris.
– Det finns många exempel på länder som trott sig vara mer mogna för fria kapitalflöden än de faktiskt varit, till exempel i Östeuropa, säger Hubert Fromlet som numera bland annat är professor vid Baltic Business School i Kalmar.
I går presenterade Hubert Fromlet en ny upplaga av den Kinabarometer han introducerade 2004 på Swedbank. Barometern är en regelbundet återkommande enkät med ett 30-tal kinaspecialiserade ekonomer runt världen, och årets upplaga visar en markant förändring i den övergripande bedömningen.
De tillfrågade ekonomerna har fått gradera ”temperaturen” i Kinas BNP-tillväxt på en tiogradig skala – tio skulle innebära att ekonomin bedöms som extremt överhettad och noll att den anses vara helt iskall. I alla de tidigare enkäterna har temperaturen pendlat mellan 6,5 och 7,9 men i år har den sjunkit drastiskt till 3,9.
Därmed har bedömningen på bara något år svängt ”från överhettning till köldstormar”, konstaterar Hubert Fromlet som tror att den låga temperaturen framför allt återspeglar det kraftiga fallet för Kinas export.
Men han noterar också att de flesta räknar med en återhämtning redan nästa år.
I genomsnitt förutspår de tillfrågade ekonomerna att Kinas faktiska BNP-tillväxt blir 5,8 procent i år och 7,0 procent 2010. Sista kvartalet nästa år väntas tillväxttakten vara uppe i 7,8 procent, alltså ungefär i nivå med det mål som Kinas ledare brukar ha för tillväxten.
Tre fjärdedelar tror dock att det finns en risk att tillväxten kan bli lägre än tippat i år. Samtidigt tror lika många att tillväxten kan bli högre än väntat nästa år.
– Jag delar den försiktiga optimismen. Det verkar logiskt. Troligen blir Kina den första av världens större ekonomier som återhämtar sig, före EU och troligen även före USA, säger Hubert Fromlet.
Men han påpekar också att det finns osäkerheter i bilden. Det är svårt att avläsa hur de extremt stora stimulanspaketen slår, och man måste över huvud taget vara försiktig när man bedömer Kinas tillväxt, framhåller han.
Det som klart mest oroar ekonomerna i enkäten är den stigande arbetslösheten och Kinas exportberoende. Och Hubert Fromlet tillägger att det fortfarande är svårt att få insyn på viktiga områden: exempelvis hur arbetslösheten ser ut eller vilka inbyggda åtaganden staten har för bankerna.
Ekonompanelen ger också lågt betyg för standarden i kinesisk redovisning.
Hubert Fromlet brukar betona att Kina har mycket kvar att göra för att skaffa sig bättre fungerande samhällsinstitutioner och en mer utvecklad kapitalmarknad. Och han är tveksam till hur mycket Kina kan ställa om till ökad efterfrågan på hemmamarknaden när exporten sviker.
Det finns helt enkelt inte så stora reserver att öka konsumtionen i landet förrän försäkringsskyddet och hälsovården förbättrats för den stora allmänheten, resonerar han. Än har bara var tionde kines ett försäkringsskydd, men det finns planer att till 2020 ha lagt grunden till en sjukförsäkring åt alla.
Samtidigt innebär det att Kina har stora möjligheter att öka sin produktivitet på sikt. Med bättre hälsa, socialt skydd och miljö plus minskad korruption ”kan Kina hålla hög ekonomisk tillväxt i 20–30 år till”, betonar han.
– Här finns en stor potential. Men den kan vara svår att ta fram, säger Hubert Fromlet.
