Swedbanks globala konjunkturrapport andas viss optimism. Men oron för problemen på lång sikt slår ändå igenom.

– Vi ser en återhämtning i den globala ekonomin men den känns inte så förtroendeingivande, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.

Hon pekar på betydande problem i Europa och USA.

– Den underliggande efterfrågan i ekonomin stärks. Men det är inte förrän 2012 som tillväxten blir mer självgående, säger Cecilia Hermansson.

Den tillväxt som finns idag beror till stor del på Asiens, inte minst Kinas, expansion. I många länder i Europa däremot står industriproduktionen och stampar.

De ekonomiska stimulanserna genom finanspolitik och låga räntor fortsätter att vara viktiga. Men vissa länder måste påbörja sin budgetkonsolidering, inte minst för att förhindra att budgetunderskott och statsskulder blir ohållbara.

När olika länder börjar dra tillbaka sina stimulanser minskar deras efterfrågan på varor och tjänster. Det påverkar svensk industris möjlighet att sälja.

– Jag tror inte bedömare i Sverige räknat in svagare exportmarknader.

Swedbank räknar med att den globala ekonomin växer mellan 3 och 4 procent årligen under de kommande åren. Men skillnaden är betydande mellan olika delar av världsekonomin.

I Europa får länderna nöja sig med en tillväxt i intervallet 1 och 2 procent. USA ligger i intervallet 2 och 3 procent medan Brasilien och Ryssland rör sig kring 5 procents tillväxt årligen åren 2010–2012.

Bäst i klassen är länder i Asien. Indiens ekonomi växer med cirka 8 procent årligen och Kinas med mellan 8 och 10 procent.

Forskning visar att ekonomin efter en kris innebär lägre tillväxt. Så blir det antagligen även denna gång. En lägre tillväxt påverkar våra löner och inkomster.

– Största risken är uppbyggnaden av offentliga skulder, säger Cecilia Hermansson.

Stora budgetunderskott i de flesta länder ökar statsskulden och behovet av offentlig (statlig) upplåning.

Studier visar att när statsskulden överstiger 90 procent av BNP (bruttonationalprodukten) påverkar det ett lands tillväxt negativt. Många länder är på väg över 90 procent.

Stora underskott kan åtgärdas med högre skatter och lägre utgifter. Krisländer som bland annat Grekland måste använda båda dessa metoder.

Swedbank målar upp tre möjliga utvecklingsvägar för världsekonomin. Det mest sannolika är vad som kallas ”långsam och knagglig återhämtning”. Det tar tid för de rikare ekonomierna att växa av egen kraft och arbetsmarknaden fortsätter att vara svag.

En annan, men inte lika trolig, utveckling är att stimulanserna dras tillbaka för tidigt och därför sjunker ekonomin åter ner i ett djupt hål.

Det finns även ett positivt – men inte så sannolikt – scenario. Utvecklingsländerna drar de rikare länderna uppåt och vi får en ”stark och robust återhämtning”.

Sannolikheten för denna utveckling bedömer Cecilia Hermansson till 20 procent. Det troligaste alternativet, med en knagglig och seg återhämtning, har 60 procents sannolikhet, menar Swedbanks ekonomer.