Klockan 15.46 lokal tid den 29 maj drabbades den lilla orten Selfoss på Islands sydkust av en jordbävning. Skalvet raserade flera hus och fick byggnaderna i Reykjavik 50 kilometer västerut att skaka.

– Tavlor ramlade från väggarna och människor flydde ut på gatan, berättar Thordur Fridjonsson, chef för den isländska börsen med kontor i en halvmåneformad glasbyggnad en bit utanför Reykjaviks stadskärna.

Skalvet, som mätte 6,1 på Richterskalan, är det kraftigaste som drabbat Island på flera år. Det kan också tjäna som symbol för vad lslands ekonomi genomgår just nu. Marken gungar under landet som med sina 313 000 invånare är det minsta av alla länder som ingår i det ekonomiska samarbetet OECD.

Hos Thordur Fridjonsson märks krisen tydligt. Aktiekurserna på Reykjavik-börsen, som ägs av Nasdaq-OMX, har det senaste året fallit med 50 procent. Flera av de stora bankerna som Kaupthing, Glitnir och Landsbanki som dominerar handeln på börsen har rasat ännu mer. Krisen finns ­också under ytan i Reykjavik. På de trånga gatorna en bit ifrån börshuset rör sig stora splitternya stadsjeepar som täta makrillstim. Många är utrustade med extra stora däck för att köra på öns glaciärer och opreparerade vägar i norr. Stora terränggående bilar är en del av den isländska livsstilen och de senaste åren har försäljningen av bilar varit rekordstark.

– Det är som om vi kört rakt in i en vägg. Försäljningen har tvärstannat de senaste månaderna, suckar Knutur Hauksson, vd på en av Islands största bilåterförsäljare, Hekla. Läget är kärvt. Tidigare kunde islänningarna låna till 80–90 procent av bilens värde. Lånen togs oftast i euro eller brittiska pund. Men den isländska kronan har i år tappat 36 procent av sitt värde. Det har också chockhöjt importpriserna på ­bilarna. Kronan har rasat så fort att Knutur Hauksson inte hinner ändra prislapparna. Bankerna har stoppat sina valutalån och kunderna är hänvisade till att låna i isländska kronor till skyhög ränta. Den isländska centralbanken Sedlabankis styrränta är ­ 15,5 procent, den högsta i Europa. Även många isländska företag har lockats att låna i utländsk valuta för att komma undan de höga isländska räntorna.

– Valutaraset utraderar kapitalet. Det säger sig självt att det inte går ­ att driva företag när skulderna ökar 30 procent över en natt och lånen kostar 20 procent i ränta. Många företag kommer att gå under, säger Knutur Hauksson.

Runtom i Reykjavik reser sig lyft­kranarna mot mörka lågtrycksmoln som rullar in från havet. Överallt ­pågår byggen av nya bostäder och ger intrycket av en ekonomi som går för högvarv. Men skenet bedrar. Många av byggena planerades när ekonomin var stark. Nu går lägenheterna knappt att sälja. Det finns risk för att en del av byggbolagen går i konkurs. Ifjol såldes 1000 lägenheter i Reykjavik under maj månad. I år bara 150. Efter flera års kraftig uppgång, påeldad av att de isländska bankerna överöst marknaden med billiga lån, har priserna börjat falla tillbaka. Men även om de stod stilla innebär det en rejäl nedgång. Inflationen på Island nådde i maj 12,3 procent, den högsta nivån på 20 år. Även när det gäller bostadsköp har många islänningar lånat i utlandsvaluta och drabbas nu av att de finansiellt pressade isländska bankerna stryper sina krediter.

– Det är svåra tider. En bankman jag pratade med nyligen berättade att en del kunder börjar få svårt att ­betala sina lån, säger Leifur Adalsteins­son, fastighetsmäklare med kontor i centrala Reykjavik.

Innanför den oansenliga öststatsgrå fasaden på 101 Hotel i Reykjavik en bit därifrån ligger ett av huvudstadens trendigaste inneställen. Längs den långa vita bardisken med sina ­designade stolar trängs kostymklädda bankirer med folk från konst- och kulturvärlden.

Världens kanske mest kända islänning, artisten Björk, sveper förbi på nära håll på väg mot sitt sällskap.

Här på 101 samlades i januari en grupp ­investerare på en middag som blivit mytomspunnen i isländska ­finanskretsar. Det var den amerikanska banken Bear Stearns som flugit in ett antal kunder på stora hedgefonder för ett seminarium om den isländska ekonomin. Efter att ett antal drinkar runnit ner började förvaltarna enligt ögonvittnen prata allt mer öppet och skrytsamt om sina placeringar, som i praktiken gick ut på att spekulera i en nedgång för den isländska ekonomin. Händelsen är en pusselbit i vad Islands premiärminister Geir Haarde kallat en organiserad attack mot det isländska finansiella systemet.

– De utländska hedgefonderna har agerat oansvarigt på flera sätt, säger Geir Haarde när SvD Näringsliv träffar honom i det påfallande modesta statsministerresidenset i centrala Reyjavik.

Den isländska finansinspektionen utreder om en del hedgefonder systematiskt spridit rykten för att manipulera marknaden och därigenom tjäna pengar på sina placeringar. I centrum för fondernas spekulation har de isländska bankerna stått, och den dåligt genomlysta marknaden för så kallade kreditderivat, så kallade CDS (credit default swaps). CDS är en slags försäkring mot förluster på lån. Sedan kreditkrisen slog till förra sommaren har priset på CDS för de isländska bankerna rusat i höjden. I augusti förra året kostade ett CDS kontrakt på obligationslån utgivna av banken Kaupthing 50 räntepunkter, eller 0,5 procent per år. I slutet av mars i år var det uppe i över 1000 punkter eller 10 procent. I praktiken innebar det att investerarna kalkylerade med risken för en kollaps. Även för staten Island steg CDS-priserna till höga nivåer, trots att landet i princip saknar statsskuld.

Ett tag räknade marknaden med att risken var större att landet Island skulle gå i konkurs än att tillexempel ett bolag som Electrolux skulle göra det. Till saken hör att CDS-marknaden är dåligt genomlyst och illikvid.

– Vi har hela tiden sagt att dessa noteringar är helt orimliga och orealistiska, säger Geir Haarde.

Men helt taget ur luften är inte oron för den isländska ekonomin och bankerna. Nyligen sänkte kreditinstitutet Moody’s betyget för Island och Standard & Poor’s höjde ett varningens finger för den höga risknivån hos de isländska bankerna som klassades i nivå med länder som Sydafrika och Brasilien.

Orsaken är att både Island och dess banker genomgått en metamorfos under de senaste åren.

–Tidigare kunde Islands ekonomi sammanfattas med orden fisk, fisk och fisk. Idag är läget annorlunda, säger Olafur Isleifsson, professor vid Reyjkaviks universitet.

Fiskets andel av Islands BNP har sjunkit från 16 procent 1980 till 6 procent 2006 medan finanssektorn stigit från 17 procent 1998 till 26 procent 2007.

De isländska bankernas expansion har skett med lånade pengar. Standard & Poor’s noterar i en rapport att belåningen i den isländska ekonomin, motsvarande tio gånger BNP, är högre än i Kazakhstan, framförallt på grund av bankernas expansion.

– Vi har en stor del av våra tillgångar utomlands. Det är som att mäta Royal Bank of Scotland mot BNP i Glasgow, kontrar Hreidar Mar Sigurdsson.

Med sina blott 37 år är han en av världens yngsta chefer för en storbank. Då har han redan hunnit vara vd för Kaupthing i fem år. Trebarnspappan har gjort en kometkarriär i banken där han började som 24-åring. På kuppen har Hreidar Mar Sigurdsson skrapat ihop en förmögenhet på minst en halv miljard svenska kronor i Kaupthing-aktier. Krisen har fått Hreidar Mar Sigurdsson att vända sig till bland annat svenska småsparare med håven.

Kaupthings internetbaserade sparkonto Edge erbjuder med 5,35 procent på de först insatta 100 000 kronorna just den högsta sparräntan i Sverige. Edge finns på ett tiotal marknader i Europa och har enligt Hreidar Mar Sigurdsson lockat till sig motsvarande 23 miljarder kronor från 160 000 kunder bara sedan i höstas. Men det är inte generositet som ligger bakom charmoffensiven mot svenska sparare. Kreditkrisen och de skyhöga CDS-priserna har gjort att Kaupthing inte kan låna pengar på den öppna kapitalmarknaden. När CDS-priserna stod som högst och svarta rubriker talade om konkursrisk, satt Hreidar Mar Sigurdsson mitt i stormens öga på Kaupthings huvudkontor med utsikt över Atlanten.

– Det var en märklig situation, för mitt i allt gick banken bra. Jag kunde se att vi hela tiden fick in nya kunder, även när läget var som värst.Vi har inte haft nettoutflöde en enda dag, säger Hreidar Mar Sigurdsson.

Läget har lugnat ned sig och CDS-priserna fallit tillbaka, men är fortfarande högt över nivåerna innan kreditkrisen slog till. Så länge de isländska bankerna är utestängda från obligationsmarknaden kommer de begränsa sin utlåning vilket i sin tur dämpar den inhemska efterfrågan på Island.

Bankernas aggressiva expansion har också gjort att valutareserven hos den isländska centralbanken Sedlabanki valutareserv ansetts som alldeles för liten för att klara att täcka riskerna för bankerna, vilket ökat på sårbarheten.

I maj ingick Sedlabanki ett avtal med centralbankerna i Sverige, Norge och Danmark som ger Island möjlighet att låna upp till 1,5 miljarder euro, 14 miljarder kronor. Den isländska regeringen har också förberett andra möjligheter att höja reserverna ytterligare genom att ta upp stora lån. Det har lugnat läget på marknaden.

– Jag tror att hedgefonderna dragit sig tillbaka för den här gången. Men vi måste se till att de inte kommer tillbaka, säger Geir Haarde.

Inte alla är ledsna över den isländska kronans kollaps. Katrin Petursdottir visar stolt upp sina ögonstenar, stora rostfria tankar som rymmer 80 000 liter fiskolja. Hennes företag Lysi säljer fiskleverolja med den eftertraktade fettsyran Omega3. Bolaget som producerar 6 000 ton om året, surfar på det ökande hälsomedvetandet, men också på en annan faktor.

– När kronan var högt värderad var de tufft, eftersom vår bransch arbetar i dollar. Nu är det mycket lättare, konstaterar hon. Men de kraftiga svängningarna ställer också till problem. Katrin Petursdottir tycker att Island måste fundera på den isländska kronans framtid.

– Vi måste se till att öka stabiliteten i ekonomin, och lära oss att sakta ned mjukare, säger hon.

Klart är att Island står inför ett par tuffa år.

BNP, som stigit med 2,9 procent i år väntas enligt flera prognoser falla till noll i år följt av en tillbakagång under 2009. Krisen har skapat en debatt om Islands förhållande till omvärlden. Island står utanför EU och euron.

– Vi måste fråga oss om vi ska fortsätta att ha världens minsta valuta, säger professor Olafur Isleifsson.

Debatten har tagit fart på Island. Men ännu är inte landet framme vid något svar. Geir Haarde tycker inte att lösningen ligger i ett närmande till euron.

– Jag tror att den flexibilitet som vi får genom en egen valuta är viktigare än den påstådda stabilitet vi skulle få med euron, säger han och påpekar att en anslutning till euron skulle ta minst fem år, vilket inte löser dagens kris. Och även om det ser tufft ut just nu, talar både ekonomer och islänningarna själva om Islands styrka: en ung välutbildad befolkning, sunda statsfinanser och flexibel arbetsmarknad. En sak är klar, krisen och omvärldens skepsis har eldat på den nationella stoltheten på Island. Och många talar om den särskilda isländska mentaliteten.

– Vi är uppvuxna i en volatil omgivning med en extrem natur och är vana vid kriser, säger Eyjo Gudmundsson, ekonom på CCP, ett exempel på nya inslag i den isländska ekonomin. Bolaget som har 320 anställda driver det nätverksbaserade dataspelet EVE, en virtuell värld med 250 000 användare världen över.

– Det är som med jordbävningen. Vi kommer att resa oss, borsta av kläderna och gå vidare. Det har vi islänningar alltid gjort, säger Thordur Fridjonsson på Reykjavikbörsen.