Under 1990-talet och tidigt 2000-tal växte Irlands ekonomi explosionsartat. Och landet, som i slutet av 80-talet hade varit ett av Europas fattigaste, började kallas "den keltiska tigern".

Huspriserna steg mer eller mindre kontinuerligt under mer än en tioårsperiod.

Byggboomen attraherade utländsk arbetskraft – framför allt från östeuropeiska länder – och Irland kunde uppvisa tillväxttal på 7-8 procent. Byggsektorn drev på och en stor del av statens skatteintäkter kom från bygg- och fastighetssektorn.

Men festen fick ett mycket snabbt slut.

– Ekonomin har bara imploderat. Fastighetssektorn, som har varit den drivande faktorn i ekonomin, är död. Man kan se tomma, halvfärdiga huskroppar i städer runt om i landet, även i Dublin. Byggplanerna har lagts på is och det är få byggen som håller på att fullbordas, berättar Claes Ljungdahl, Sveriges ambassadör i Irland.

Kapitalet har försvunnit och de stora byggherrarna, som varit relativt få till antalet, har stött på stora problem. Vissa befinner sig på ruinens brant.

Den utländska arbetskraften i byggsektorn har till stor del lämnat landet. En del har fått jobb i byggbranschen i London inför OS 2012, andra har helt enkelt åkt hem.

Efter byggsektorns kollaps sjunker skatteintäkterna, budgetunderskottet växer och gatubilden skvallrar om en krympande ekonomi.

– Man ser en hel del butiker som stänger och både privata hus och kommersiella fastigheter är ute till försäljning eller uthyrning.

Samtidigt rasar huspriserna.

– Det är lite svårt att mäta, och statistiken hänger inte riktigt med verkligheten, men det är minst 30 procent från toppen. Sannolikt är det mer än det. Och vi tror att priserna kommer att hamna ungefär 50 procent under toppen, säger ekonomen John Fitzgerald vid Economic and social research institution.

De sjunkande huspriserna har drabbat många privatpersoner och nu håller hushållen i plånboken. Den privata konsumtionen beräknas sjunka med cirka 7 procent i år.

- Statsskulden har varit ganska låg i Irland, med däremot har hushållens skulder varit höga. På Irland är traditionen att man äger sitt boende och under de goda åren kunde man låna upp till 120-130 procent av fastighetens värde. Det trissade upp priserna enormt. Nu har väldigt många skulder som överstiger värdet på fastigheten, säger Claes Ljungdahl.

Samtidigt som många hamnat i en skuldfälla växer arbetslösheten. På två år har den gått från närmare fem till runt 13 procent och under 2010 väntas den stiga ytterligare till 14,5 procent.

Bankerna, som varit väldigt pigga på att låna ut, har skruvat åt pengakranarna. Det är svårt att få lån till husköp och småföretagen har svårt att få finansiering.

Irlands finanssektor är en av dem som har drabbats hårdast i Europa. Ovanpå den globala finanskrisen har en sprucken fastighetsbubbla lagts.

Staten har redan pumpat in mångmiljardbelopp i Allied Irish Bank, AIB, och Bank of Ireland.

– De kommer sannolikt att behöva ytterligare kapitaltillskott på 5 till 10 miljarder euro, spår John Fitzgerald.

Även Anglo Irish Bank har stora problem.

– Staten kommer nog att tvingas stoppa in ytterligare 10 miljarder i den banken. Anglo Irish har lånat ut mycket till fastighetssektorn och tillgångarna är inte värda en bråkdel av de utestående lånen, säger Fitzgerald.

Dessutom har en ny myndighet skapats, National Asset Management Agency, NAMA. Nu ska alla systemviktiga banker som Anglo Irish Bank, Allied Irish Bank, Bank of Ireland få sälja sina tillgångar med osäkra värden till myndigheten.

Prognosen är att NAMA kommer att köpa bland annat land, utvecklingslån och vidhängande kommersiella lån till ett nominellt värde på 80 miljarder euro, för ett beräknat inköpsvärde av 54 miljarder euro.

– Myndigheten kommer att rensa i bankernas balansräkning, ta över lån avseende halvbyggda fastigheter, oprojekterad mark, men även färdigbyggda fastigheter, inbegripet vissa hotell som har verksamhet. De tar över där fastigheterna drastiskt har sjunkit i värde och där låntagarna i flertalet fall inte klarar av att betala räntorna och ammorteringarna, säger Claes Ljungdahl.

Nu har irländarna ett stålbad framför sig. Eftersom Irland är en av medlemsländerna i den monetära unionen kommer landet inte att kunna devalvera sig ur krisen – i stället dras svångremmen åt.

– Vi kommer inte att se några lönehöjningar på ett tag och i många fall kommer lönerna att sänkas, säger John Fitzgerald.

– Vi tror att återhämtningen kommer att gå långsammare i Irland jämfört med resten av Eurozonen på grund av regeringens tuffa sparåtgärder.

Prognosen för 2010 är en liten återhämtning i Eurozonen, men Irlands ekonomi väntas krympa ytterligare

– Även nästa år kommer regeringen att vidta tuffa åtgärder men samtidigt kommer exporten att återhämta sig, tror vi. Prognosen är en BNP-tillväxt på cirka 3 procent för 2011, säger John Fitzgerald.

Generellt exporterar de så kallade PIIGS-länderna framför allt till varandra. En fjärdedel av Portugals export går till exempel till Spanien. Men där skiljer sig Irland från de övriga. Irlands största exportmarknader är i stället Storbritannien och USA.

Och trots att Portugal har tappat stort i konkurrenskraft gentemot länder som Tyskland håller exporten uppe relativt väl.

– Exporten är relativt konjunkturokänslig - största delen är datorer och läkemedel. Importen har samtidigt fallit så handelsbalansen har blivit bättre, förklarar Claes Ljungdahl.